Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - ANDRA BOKEN. Hertiginnan af Halland - VII - VIII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»O Ingeborg, du har hos min moder fyllt en dotters
plats; du skall en gång fylla mitt ansvarsfulla värf
och blifva en moder för systrarna i Vadstena kloster.»
»Guds heliga moder ledsage dig, min dotter!» sade
Birgitta mildt och lade välsignande sin hand på
hertiginnans hufvud.
————</table>
VIII.Ingeborg har åter beträdt den svenska jorden. En holländs skeppare hade satt henne och hennes svit, med hästar och resetyg, i land vid ett fiskeläge nedanför Kullaberget. Skepparen hade med stor vördnad bemött den höga damen, som för krigets skull nödgats företaga hemresan genom Holland i stället för att fara öfver Lybeck, och lemnade henne här, medan han sjelf skulle segla till Skanör till den derstädes så storartadt bedrifna sillhandeln. Så snart den trogne Torsten bestyrt om landstigningen, satte sig den af honom anförda skaran i rörelse utefter stranden och tvärt öfver Liutguda, eller som det numera heter, Luggude härad till Luntertun. Hertiginnan hade yttrat en önskan att ännu en gång, innan hon kom till Vadstena, återse sitt forna hem Rönneholm, helst hennes ovärdige make icke fick vistas i Skåne, utan troligen befann sig hos den danske konung Valdemar, som just nu var sysselsatt att belägra Helsingborg. Derföre skedde hennes landstigning på kusten af Skåne. Ärligt fylde Torsten Folkesson den ed, han svurit Birgitta, då hon ålagt honom att sjelf och med sina << prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >> Project Runeberg, Sun Dec 10 02:36:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/folkunga/0133.html 
|