Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - TREDJE BOKEN. Konungens vän - II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
deri ett medel att öfvervinna sonens kärlek till
folkkungadottren, hvaröfver hon hade känt en hemlig oro.
Då hon emellertid såg Torsten hafva återvunnit sin
fattning, nickade hon vänligt och sade med en
skämtande ton:
»Menar ni, herr Torsten, att sådana tider äro
komna, då konungarne välja sina gemåler bland
adelsdöttrarna? Det tror jag dock icke, att vi ännu
behöfva frukta.»
»Det är sant,» inföll nu konung Magnus, som,
sedan han ånyo genomläst Valdemars bref och lagt
det åsido, hade hört drottningens sista ord. »Jungfrun
på Gröneborg, som hon lärer kallas, står dock öfver
jemförelsen med landets öfriga adelsdöttrar, då hon
tillhör vår egen slägt — hon är till och med en
sonsons dotter af den ädling hvars myndiga ord upphöjde
folkungarna på tronen.»
»Nåväl, om ni så vill, min gemål,» utropade hastigt
Blanka, »jag medgifver hellre en konungs fria val uti
en ädelboren, om ej kunglig slägt, än att undersåtar
föreskrifva honom lagar.»
Torsten hade emellertid dragit sig tillbaka; men
dröjde, inväntande konungens afskedsvink. Magnus
gick några steg emot honom, lade sin hand på hans
skuldra och sade allvarligt:
»Allt hvad som här har förefallit, blir oss emellan
jag vet, att jag kan lita på dig, unga frände!»
Drottningen sade intet, men nickade vänligt, och
Torstens trofasta blick besvarade konungens ord,
hvarefter han lemnade rummet.
————</table>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >> Project Runeberg, Sun Dec 10 02:36:06 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >> https://runeberg.org/folkunga/0160.html ![]() ![]() |