Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur folken se på sig själva och på varandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUR FOLKEN SK T’Å SIG SJÄLVA OCH PÅ VARANDRA. 26
äro besegrade — ha ett visst berättigande. Men på detta voro
nog ej grekerna och äro ej fransmännen alldeles säkra. Fransmän
och greker anse alla andra folk för barbarer, under det att
romarna gjorde undantag för grekerna och engelsmännen kanske
undantaga fransmän. Om också en grceculus var en löjlig,
pratsam och ovederhäftig person, skröt man dock i Rom av att kunna
tala grekiska, och om Frenchy eller Frenchman är något mera
förolämpande i U. S. A. än i England, så torde dock en
fransman av genomsnittsengelsmannen anses som något omanligt och
etiskt undermåligt. Men engelsmannen blir dock nöjd åt att få
beröm för sitt franska uttal, under det att en fransman i
allmänhet ej vill ge en franc för att kunna tala engelska som William
Everett Gladstone.
Fransmännen äro Europas första färdiga självmedvetna
nationalitet. De betrakta sig av denna anledning som fina och fordra
hyllning av alla. Denna ges dem också av alla, villigast av
tyskarna, vilkas omisskänneliga franska kultursympati retar de
få fransmän, som ha reda på den, mer än något annat — och
ovilligast av engelsmännen, vilka, även då det gäller den
hederligaste, andligen och kroppsligen mest förfinade franska dam,
tveksamt undra om hon är fullt clean eller proper.
Fransmännen beundra sig själva för alla möjliga ypperligheter,
mest därför att de anse sig finare än alla andra, vilket, om
hänsyn tages till deras urgamla kultur, deras tvenne grandsiecles
under Ludvig den helige och Ludvig XIV samt deras
aristokratiska rokokoodling och mycket annat, är ganska rättvist, och
dessutom därför att de betrakta sig som frihetens målsmän i
världen. Revolutionens idccs généreuses, vilka de från 1790 och
huvudsakligen under Napoleon I:s krig velat påtvinga Europa, ha
varit deras gåva åt mänskligheten. På senare tider ha de nöjt
sig med att tro att idéns strålande fyrbåk endast lyst från
Frankrike över världen.
England är mera praktiskt lagt. Engelsmannen säger:
»Världen skall bli anglosaxisk», men handlar också och har redan slagit
under sig en ansenlig del av planeten bara genom de omkring 40
krigen sedan Krimkriget. Det måste dock medges att, om också
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
