- Project Runeberg -  Folklynnen /
14

(1920) [MARC] Author: Carl G. Laurin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur folken se på sig själva och på varandra

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

HUR FOLKEN SK T’Å SIG SJÄLVA OCH PÅ VARANDRA. 26

det. Detaljer i hår- och skägganläggning och dylikt efterliknar
man utan att veta av det själv. På det sättet bildas t. o. m.
utanför statsgränserna fransmän och engelsmän i Bukarest och
Göteborg, som instinktivt äro dragna till dessa olika
kulturformer och utan att direkt tänka på det imitera sina ideals yttre
former, rumäniskor, som försöka lägga sig till med det för
parisiskan utmärkande panteri iknande och behagfulla sättet att
röra sig, svenskar, som dragas till den på en gång manliga
och förfinade engelska kulturen och lyckas uppsnappa den
blandning av nonchalans och korrekthet, som utmärker engelsk
hållning.

Det finnes tjocka amerikaner och blonda judar, men det
hindrar ej, att männen i U. S. A. i allmänhet äro magra och att
svart hår är judiskt.

I stort sett ha germanerna anlag för pussighet, anglosaxarna
för rödfnasslighet och de latinska folken för en slät vitgul hy,
männen för små välväxta gestalter, damerna för lyckad
ansikts-oval och lätt embonpoint.

Och i alla fall ser man aldrig en så vacker samling herrar
och kanske ej heller en så, vad ansiktena beträffar,
tillfredsställande dampublik som på en Londonteaters dyrare platser. Både
sporten och det engelska sinne för uteliv — i naturen — som
engelsmännen kalla smak för out-of-doorness, men ej minst det
keltiska inslaget, som nog ätit sig upp till de mest normandiska
högadliga familjerna i England, ha gjort rasen vacker. Om
ibland, särskilt i medelklassen, en alltför smal och hopträngd
tandgård, långa tänder och magerhet förekomma i förbindelse
med ett oskönt klampande och traskande, som gör damerna
mindre tilltalande, så häpnar man i stället över den mängd
välväxta typer med stor men ädelt formad underkäke och stora
vackra läppar som finnas bland bodflickor, »chorus girls» och
uppasserskor. Troligen keltiska utan att veta av det, dragna till
dessa platser, där de kunna visa sig, dels av egen sensualism,
dels valda för sin skönhet. Av keltisk ras äro också ofta poeter,
artister och tungomålstalare.

Den engelske gentlemannen och ladyn ha vuxit fram under

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Mar 20 10:04:54 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/foly/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free