Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur folken se på sig själva och på varandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUR FOLKEN SK T’Å SIG SJÄLVA OCH PÅ VARANDRA. 26
sikaliska och poetiska
känsligheten, den
naturliga mänskligheten
och det stränga,
statliga ingripandet, som
också är ryskt,
förefalla de tyska
grannarna rätt
sympatiska, och att de själva
känna sig ofantligt
överlägsna gör dem
också mildare stämda.
Det var ej för
Rysslands vackra ögon,
som »la nation amie et
alliée» lånade sitt tjog
milliarder. Man vet
ganska väl i Frankrike
hur den ryska naturen
tar sig ut, om man
skrapar litet på polityren,
och Taine säger: »På
den primitiva ryska
vildheten tar intet
utom — den parisiska
ytligheten.» Vid sidan
av den äktryska oviljan
mot den franska andan,
som Tolstoj gör sig
till tolk för i »Krig
och fred», och som erfar obehag inför det konstlade och formella
i franskt väsen, finnes hos storfurstar, ryska aristokrater och
bankirer ett smidigt, för slaverna utmärkande tillägnande av franskt
språk och väsen. Den högre ryska överklassen liknar i detta
avseende den svenska på 1780-talet. I Finland lever något av
denna gustavianska kunskap i franskan kvar, något som genast
Fransk vetenskapsman.
[hiitolytii Taine. Efter fotografi.
Den’ mångsidige, . grundlärde*historikern och
litteraturhistorikern, känd också för sin glänsande form,
utövade ett betydelsefullt inflytande på den
europeiska bildningen under 1S80- och 90-talen. Han
var även till det yttre en äkta fransman.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
