Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur folken se på sig själva och på varandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUR FOLKEN SK T’Å SIG SJÄLVA OCH PÅ VARANDRA. 26
han med synnerligt nöje i Paris. 1 den lägre medelklassen och
underklassen däremot står ej det franska högt i kurs.
Engelsmannen anses i hela republiken nästan lika bra som en
amerikan. Dutch people, d. v. s. skandinaver, holländare och
tyskar, betraktas som feta, illa klädda hederspaschor, och för tyskarna
hade man, åtminstone före världskriget, en viss beundran för att de
voro så duktiga i teknik och organisation. • Den amerikanska
överklassens beundran för fransk konst, franskt kök och franska
kläder (för damer) sträcker sig naturligtvis ej så långt ner.
Allmänheten betraktar fransmannen som en tämligen obehaglig
övergångsform till de ännu mera motbjudande dagos, varmed
förstås allt sydeuropeiskt byke, från Iberiska, Apenninska och
Balkanhalvön, vilka anses vara lika tvetydiga element som Poles,
d. v. s. polacker, ryssar etc.
Alltså, amerikanerna äro ett starkt, rashögfärdigt folk med
stor aktning för rent anglosaxiskt blod, för kraft, för kapital och
för välsydda kläder. Varje droppe jude- eller negerblod måste
spädas ut med en guldström av minst en million dollars för att
ej verka nedsättande. Undantag göres egendomligt nog för
indianblod.
Att en språk- och rasgräns har sin betydelse förstår man av
Nederländerna, men att den ej är tillräcklig visar också exempel
från dessa länder. Det finnes belgiska byar, ja delar av byar
intill en viss huslänga, där franskt språk sedan urminnes tider har
talats, och andra, där flamska, d. v. s. holländska, lika länge varit
rådande. På 1860-talet bestämdes, att den holländska ordboken
skulle gälla också i det då ett trettiotal år förut från Holland
lösryckta Belgien.
Då Napoleon I bemäktigade sig Belgien med den
motiveringen, att landet var en uppslamning av franska floder, eller då
Napoleon III ville taga samma land, därför att det, som han påstod,
»icke fanns någon belgisk nationalitet», så höllos båda dessa
representanter för Frankrike icke tillbaka från den förre att medtaga
även hela Holland, den senare de flamländska delarna av Belgien.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
