Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur folken se på sig själva och på varandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1-IUR FOLKEN SE PÅ SIG SJÄLVA OCH PÅ VARANDRA. 57
En italienare skrev för ett par år sedan om Danmark, att
alla bönder där hade de bästa åkerbruksmaskiner och att
varenda en var bildad.
Hur skall det bli, frågar man sig oroligt, när hela landet är
en trädgård, när på Skagens udde Kattegatt och Västerhavet
beröra Danmarks yttersta sparrissäng, när hälften av alla danskar
ha Grundtvigs samlade skrifter och den andra den fullständiga
upplagan av Brändes?
Bildningen är inte allt. För några år sedan hade
justitieministern Alberti, tyvärr ej italiensk som namnet låter, till den
grad glömt sjunde budet, att han använde sin auktoritativa
ställning för att olovligen lägga sig till med ett rätt stort antal millioner.
Den bereste italienaren skulle kunnat vid detta tillfälle draga upp
paralleller mellan Danmark och statsförvaltningen i en
sydamerikansk eller stadsförvaltningen i en nordamerikansk republik. Dock,
det var icke storsigillbevararens jättestöld som var det mest
nedstämmande, det var det likgiltiga och räddhågade sätt och de
axelryckningar, vilka brottslingens partivänner — och de voro
ovanligt många särskilt bland allmogen — bestodo saken. De
motsvarades på andra sidan av vrålet från de politiska fienderna,
bland vilka det högljuddaste skriet utstöttes av ett av
världens mest »rent publicistiska» företag, Köpenhamnstidningen
Politiken, vars egen ovederhäftighet gjort tidningens anklagelser så
värdelösa, att man enligt uppgift ej lade märke till ens en så
pass väsentlig sak, som att lagens högste vårdare från det hållet
kallades för tjuv.
Det fruktbara landet är i ett avseende sterilt. Alltför många
kallgrina åt allt och alla, åt sitt lilla land, åt dess försvar, åt dess
anseende, åt den del av den danska pressen, som är en skam för
landet, och åt de få, som vilja ha vissa ökända tidningar litet
uppmuddrade.
Naturligtvis reagera också danskar, om utlandet går för långt
i sin nonchalans mot Danmark. Jag minnes, att en av
Danmarks kvickaste män blev arg, då han fick se en engelsk karta,
där hans land stod på bladet Norway, Sweden etc. -Etc. det
var Danmark.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
