Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hur folken se på sig själva och på varandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1-IUR FOLKEN SE PÅ SIG SJÄLVA OCH PÅ VARANDRA. 93
För några år sedan kom det ut en liten ytterst
smakfullt tryckt bok, A message to Garcia. Den var skriven av
den rätt bekante, något naturenlige och något humbugsartade
El-bert Hubbard. Den är som ett extrakt av Amerika. I.äran, den
innehåller, var kort och gott: Fram, kosta vad det vill, fram genom
faror, ansträngningar, törstande och hungrande, fram mot
målet, och Ni skall bli en respektabel person och få en säkert
anständig, troligen riklig, ja det kan hända enorm ekonomisk vinst
på jag vet ej huru mänga dollar (en dollar = 3,75). Denna
synnerligen viktiga sats skulle jag vilja kalla Västerns visdom.
Liksom i England är i U. S. A. förmögenheten mycket ojämnt
fördelad. Man kunde därför tro, att i de två stormakterna med
anglosaxisk kultur det sociala missnöjet och avundsjukan skulle
oroa och fördystra stämningen i samhället. Men det är
egendomligt nog tvärt om. Både i det aristokratiska England och i
det s. k. demokratiska eller rättare plutokratiska U. S. A. saknas
den illa undertryckta ilska mot de lyckligare lottade, som
utmärker alla klasser i vårt land. En lyxbil, en lustjakt, en
högelegant damtoalett, som hos alla, vilka ej äga dessa behagligheter,
i Sverige framkalla ett gulgrönt leende av desperat avundsjuka,
väcka i U. S. A. så gott som uteslutande känslor av sympati
och belåtenhet. De hatbetonade samhällsutopierna ha dålig
jordmån i Amerika. Ej ens upprörande väld i rättskipningen oroar
dessa optimistiska och muntra arvtagare till de samhällskritiska
och högtidliga puritanerna. Och åtminstone bristen på social
avund är bra angenäm. I Amerika kan en milliardär skänka
flera millioner till ett universitet eller ett sjukhus, utan att
allmänheten undrar, varför han gjorde det eller varför han inte
skänkte dubbelt så mycket. Man tycker helt enkelt, att det är
storartat, och det hatfulla undrandet över de orena
bevekelse-grunderna, som så ofta — på andra ställen — förekomma, hör
man i Amerika mycket sällan.
»Jag är fri, jag lever i en stat med outtömliga möjligheter,
som går en härlig framtid till mötes, vi amerikaner äro
gud-fruktiga och moraliska, många av oss rika, jag blir troligen rik
själv», tänka medlemmarna av detta stora, humoristiska och arbet-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
