Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Barbarerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
BARBARERNA.
Kragujevatz till Kapstaden påstått, att tyskarna äro barbarer.
Skulle man ej kunna säga, att de äro motsatsen till barbarer?
Man kan tvista om olika kulturformers och statsformers
företräden, man kan sätta formell kultur mer eller mindre högt.
Allt gott finnes ej i Tyskland, men där finnes en hel del
obarbariskt, från Kants Königsberg till Beethovens Bonn, från
Helm-holtz’ Berlin till Durers Niirnberg. Och mellan det centrala
Tysklands två stora typer Luther och Goethe finnes det
verkligen rum för bra mycket antibarbariskt. liar något folk den
musikaliska klangbotten som det tyska? Strömmar det ej en
väldig våg av sympati mot allt stort och skönt från det folk,
som översätter serbiska dikter lika villigt och förmodligen lika
bra som Bellmans sånger? Där engelsmännen kunnat få se
Shakespeare ypperligt spelad under den tid, dä han var glömd i
England, och där fransk konst, det må nu vara
Chartres-skulpturer eller Manet-tavlor, har lika många och lika
entusiastiska beundrare som i Frankrike.
Är det ett fel hos tyskarna, att alla män, höga som låga, ge
sig ut i striden i stället för att leja folk att slåss för sig?
Varför är den tyska tvååriga krigstjänsten mera militaristisk än den
franska eller ryska treåriga? Betalar ej en engelsman för sitt
fosterlands försvar åtminstone i pengar mer än en tysk för sitt?
Både ryssar och tyskar äro vänliga av hjärtat, men skulle
Lou-vains gamla rådhus ha stått oskadat, och skulle det ha skyddats
under själva beskjutningen från de civila belgarna, om det varit
ryssar i stället för tyskar, som besatt Belgien?
Finnes det någon annan stor nation, som skulle anse
förstörandet av motståndarens minnesmärken så motbjudande som
tyskarna? Ehuru de som alla andra folk naturligtvis beskjuta
till och med katedraler, om dessa användas för militära
ändamål. Säkert blevo tyskarna lika glada som fransmännen, då
Reimsdomen efter den nödvändiga beskjutningen var så litet
skadad som den var. Att vi blevo nöjda i Sverige är visst och
säkert. Här ha vi haft de bästa förbindelser med Frankrike
sedan medeltiden. Vi älska fransk kultur. Många av oss ha
den livligaste beundran ej bara för de glänsande parisiska si-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
