Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tyskföraktet i Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
enda strid för nationell enhet, som utkämpats och vunnits mot
hela världens antipati. Det sämst organiserade folket blev det
bäst organiserade folket, det mest förödmjukade folket blev det
segrande folket. »Kakelugnar, öl och tobaksrök bilda», säger
madame de Staël, »i Tyskland en sorts tung och varm
atmosfär, ur vilken tyskarna icke vilja ut. Den atmosfären är
skadlig för handlingskraften, vilken är lika nödvändig för kriget
som modet.» Nåväl, man kom ut i alla fall ur denna atmosfär
och det folk, som vid mitten av 1800-talet sålde sin krigsflotta,
bestående av ett par träskepp, på auktion, har nu om icke den
största så dock den bäst skötta flotta i hela världen.
Men en tysk är lika illa sedd i nattrock, gemütlich
schunzelnd med porslinspipa i munnen, som om han med dragen
sabel efter under av tapperhet, med sträckta ben skulle i
preussisk paradmarsch tåga in i Riga. I Östersjöprovinserna är det
nämligen bara tyskar som trakasseras. Alla tycka det är
gräsligt, att danskarna förtryckas i Nord-Schleswig — och det tycker
jag också — och hur många ha ej klagat med skäl över
finnarnas och lillryssarnas hårda lott, kanske t. o. m. sorgset
grubblat över hur svårt serberna ha det utanför Serbiens gräns. Men
då det blir fråga om tyskar, då slutar medkänslan, även om det
är de eljest så föga omtyckta ryssarna som äro det förtryckande
folket. »För se tyskarna ha ett så fult språk», heter det. »Tobak
och tyska är det värsta jag vet», sade redan Fredrik den stores
systerson, den av tysk far och tysk mor födde Gustav III, i vars
ådror varenda blodsdroppe sålunda var tysk.
Det finnes ej någon säker metod att få veta, om ett språk
är vackert, men väl kan man få veta om det anses vackert. För
mig personligen låter tyskan i dikt skönare än något annat
språk, liksom jag anser Goethes Margareta och Holbeins tyska
husfruar vara kvinnlighetens högsta former. För de flesta
icke-anglosaxare låter engelskan ful men ej simpel, för de flesta
icke-tyska öron låter högtyskan, som schweizisk-tyska låter för
en berlinare, d. v. s. på en gång löjlig och tarvlig.
Frisk, starklemmad och grov, en jungfru, fostrad i skogen,
smidig därjämte och skön, endast är munnen för bred,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
