Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnolynnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
376 KVINNOLYNNEN.
gjorda» kvinnorna äro skilda av något mer än nyanser, och en
diskussion på en parisisk kvinnotidnings redaktion, la Fronde
t. ex., om damernas rätt till cigarrettrökning och om kvinnan
icke skall få åtnjuta mannens prerogativ att vid makens
överraskande vid »flagrant délit» nedskjuta den brottslige, skiljer sig
nog icke så litet från den konversation, som man här i Stockholm
för på Herthas redaktion, och det är ej bara Fredrika
Bremer-förbunds-kretsarna utan till och med de djärvaste F. K. P. R-ister,
som känna sig litet oroliga för sina franska meningsfränders
latinska lidelse. Och även de flesta bland de kvinnliga
rösträtts-krävarnas främsta falang, där parollen nu för tiden för resten
också är sidenunderkjolar och kvinnlig mjukhet, hoppa till på
kvinnligt vis för varje fönsterruta, som deras londonska
suffra-gettvänner med sin speciellt förfärdigade praktiska
fönsterkross-ningshammare slå ut.
Emellertid har den s. k. kvinnorörelsen varit ovanligt sansad
i Norden, och man kan måhända tillägga ovanligt lycklig.
Männen ha insett, åtminstone i allmänhet, att de själva ej kunna ha
annat än nytta av att de kvinnliga krav genomföras, vilka
framkallas av verkligt yttre och inre behov och som nödvändiggjorts
genom förändrade ekonomiska och sociala förhållanden.
Den ohistoriska och man kan väl säga fåniga tro, att
kvinnokönet under årtusendena suckat och känt sig förtryckt och att
lyckan först med allmän lika och direkt kvinnlig rösträtt skall
vinnas, har i Skandinavien få anhängare också bland de män och
kvinnor, som tro, att det skulle gagna samhället att
valmans-kåren ytterligare utökades och även finge omfatta kvinnorna.
Underklassen har alltid haft det hårt, kvinnorna i underklassen
icke minst, och särskilt bistert under industrialismens tid.
Övermänniskorna, de exceptionella, ha också alltid haft det svårt, men
begåvade kvinnor ha i alla tider i dikt och konst, i jordbruk och
affärer gjort sig gällande, och kvinnan har fått tack för detta.
Hennes största och mest omistliga arbete, det i hemmet, har
emellertid nu för tiden kommit litet orättvist i skuggan för den
kvinnliga insatsen i arbetet utomhus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
