Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnolynnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
364
KVINNOLYNNEN.
■militär pli hos herrarna, i alla händelser större än på de flesta
andra ställen, och kanske ha hovtraditionerna och den starka
societetsdisciplinen under Gustav III:s dagar bidragit att ge
värdighet och behagfullhet åt de ej så få damer, vilka med mer
eller mindre framgång forma sig efter det fransk-engelska
damidealet.
Gamla goda bruk och ädel tradition ha onda dagar i Sverige.
Ett och annat i den vägen har dock haft längre livstid här än
på andra ställen. I bra få länder utom Sverige niga kvinnorna.
Här finnes ända upp i de högsta samhällslagren denna vackra
och värdiga sed kvar, åtminstone för ett par år framåt. Det är
sannerligen ej behag och kvinnlig värdighet, som bli lidande på
den, för att nu ej tala om hur stor del själva åtbörden,
händernas knäppande, knäböjande, nigande, bockande o. s. v., har
på den inre känslan. Man kan tala om knixande hur hånfullt
som helst, nigandet är dock en vördnadsbetygelse, som på rätt
plats använt av yngre mot äldre och respektspersoner ger en
sorts höghet och ädelhet åt den, som utför handlingen.
Naturlighet är utmärkande för den svenska bondkvinnan och
den bildade klassens kvinnor, om också ett starkt inslag av
blyghet och därav följande tafatthet ofta förekommer.
Svenskan är, jämfört med de stora europeiska
kulturnationernas kvinnor, mycket sällan affekterad. Den svenska bildade
unga flickan räknas av sådana, som kunnat se och jämföra
mycket på många olika ställen, att vara särdeles väl uppfostrad.
Hon tiger kanske för mycket och har ej lätt att uttrycka sig,
men besitter i allmänhet en grundlig fond av solida kunskaper
och är ej sällan väl klädd, ehuru ej på länga vägar så väl klädd
i någon klass som i Frankrike, Österrike, Amerika eller England.
Svenskan avskyr tysk sentimentalitet och har ej den ansträngda
och litet krystade oskuld, som fordras av de unga franska
damerna, vilka mera överensstämma med 1850-talets svenska unga
flickideal. En amerikansk författarinna och rösträttskvinna
skriver, att svenskorna se tafatta ut, då de gå in på restauranger.
Hon kunde ha tillagt: och på andra ställen också. Ett fåtal av
våra damer har den sociala träning och den noggranna känne-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
