Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kvinnolynnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
368
KVINNOLYNNEN.
Den glädje och vördnad en fransman erfar vid tanken på sin
moders kärlek, den ömhet hans syster visar, den lycka han
känner, då han tänker på sin hustru eller sin älskarinna, den har
han en stark lust att med ord uttala ej blott för dessa utan
också bekänna för sina vänner.
Om det är sant, att endast kärleken är den livsluft, i vilken
kvinnan kan andas och trivas, har kvinnan det bäst i Frankrike.
Man har kanske större aktning för henne i U. S. A., men var
i världen har man som i Frankrike visat i ord och handling, att
Venusberget blivit liksom förklaringsberget för den jordiska
lyckan, och att man endast där ur fullaste hjärta kan ropa sitt:
»Här är oss gott att vara.» Allt av hänsyn och hänsynslöshet, av
ömhet och våldsamhet, av uppoffring och pockande, som en
kvinna kan önska för att ej känna sig överflödig, det får hon i
rikaste mått i detta land, där greko-latinsk formdyrkan och
germansk innerlighet sammansmälta med den heta sensuella fantasi,
som är det keltiska väsendets innersta urgrund.
Därför är det ingenstädes ordet kvinna är hederstitel i samma
grad som i Frankrike.
Hon blir för mycket. Man ursäktar alltför gärna allt som
männen fela för en kvinnas skull. Kärleken har blivit den stora
nationens skötesynd — något som för resten är ganska naturligt.
Om också och lyckligtvis större delen av all fransk kärlek mellan •
könen helgas av äktenskapets sakrament och om man även mera
sällan lämnar Code Napoléons råmärken, så förekommer dock
litet för mycket av älskvärdast sagt sexuella förseelser, för att
man skulle kunna enbart skylla på de utlänningar, som roa sig i
Paris och på Rivieran . .. »Roa sig» betyder för en fransman,
han må bo i Perpignan eller Périgueux, i Dieppe eller Dijon, att
på något sätt bryta mot sjätte budet.
»För människornas hjärtans hårdhets skull» tillstadde Moses
skilsmässa, för deras sinnens löslighets skull hittade de på
äktenskapsbrottet. Man kan dela upp folken efter vad de i detta fall föredraga,
skilsmässa eller äktenskapsbrott. I de latinska länderna, där kyrkan
förbjuder skilsmässa — i Frankrike blev den dock lagligt tillåten
under 1880-talet —• föredrar man av flera skäl äktenskapsbrottet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
