- Project Runeberg -  Ibsen och äktenskapsfrågan /
30

(1882) [MARC] Author: Urban von Feilitzen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Nya uppslag för en gammal frågas utredande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ven för påståendet om den store vilje-predikanten Brands
manliga ensidighet.

Denna framgår till en början otvetydigt af skaplynnet i
allt hans arbete men får mångdubbelt förstärkt belysning af
närheten till en så i hela sin anläggning religiös och så
oändligt rik natur, som hans hustrus. I Agnes finnes just allt
det, som ännu fattas i Brand, för att göra honom till en af
de bäste prester, som någonsin funnits i verlden. Och han
vet, klart och tydligt, huru hon varit hans ingifvelse vid några
de vigtigaste afgöranden i hans offentliga lif; att hennes blick
då nått längre in i verklighetsdjupen, än hans. Ett
åskådliggörande exempel, bland andra, är det, då Brand redan sändt
ifrån sig sockenmännen, som kalla honom till prest i hans
egen, arma, ouppodlade hembygd, då Brand sagt sin
offervillighet värd en vidare krets att upplysa och omskapa, men
hon med några hänförelsens ord visar honom, att andliga
verldar hafva förmågan att vidga sig inåt, samt angifver
rike-domarne och skönheterna i en första skapelse.

»BRAND (vil gå, men stanser, idet han ser
Agnes ved stranden).

Se, hvor lyttende hun sidder,

Som om her var sang i luften.

Lyttende hun sad i båden,
da den skar de rörte vande, —
lyttende hun holdt i tuften, —
lyttende hun havråksfråden
rysted af sin klare pande.

Det ser ud som hörslen bytted
plads og hun med öjet lytted.

(Ncermer sig.)

Unge pige, er det fjordens
krumme vej, som synet fölger —?

AGNES (uden at ven de sig).

Hverken fjordens eller jordens;
begge sig for synet dölger.

Men en större jord jeg skimter;
skarpt mod luften står dens runding;
have ser jeg, floders munding;
solblink gennem tågen glimter.

Jeg ser slaglys, lueröde,
legende om skyslört tinde,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:36:52 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/foouibsen/0030.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free