Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1. Nya uppslag för en gammal frågas utredande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lig karlek, och hvar särskildt ej för någon annan än en i
verl-den, raedan de andra hvarje dag visa vägen till oordningen
(till kränkningen af det menskliga i vår natur) såsom en väg
mer eller mindre öppen för alla, och ställa sig sjelfva
inbjudande vid vägskelet, äfven när de alldeles icke ämna följa
den kommande in på vägen.
Dessa två slagen — engiftets och månggiftets qvinnor —
förekomma bland alla folk, både vesterns och österns. Ja, så
länge samhällsföreställningarna motarbeta qvinlig utveckling,
skola äfven qvinliga qvinnor ofta synas sjelfva lemna stöd för
de gamla polygamistiska fördomarne: förnämligast när de låta
tvinga eller öfvertala sig till giftermål på andra grunder än
ömsesidig, personlig kärlek, men äfven när de kunna tåla
ljudet af så beskaffadt osedligt kring sig, utan att på
något sätt mot slik yttring af onatur inlägga sin gensaga.
Att af ömsesidig kärlek hafva blifvit förenad med en
qvinlig qvinua är mannens finnande och vinnande af
enhetens lif, af »sig sjelf», eller är engiftet.
Att vara förenad med en oqvinlig qvinna är, när allt
kommer omkring, månggiftet (det må nu för öfrigt i yttre
hänseenden vara hur anständigt som helst), är det samma,
som att hela sitt lif igenom vara, utan bundsförvandt i
striden, blottstäld för alla verldslighetens, narraktighetens,
lögnens, ytlighetens och förvändhetens frestelser, att — såsom
Peer Gynt säger — sakna »Stsengsel mod Nissebukktanker».
En qviuna af det första slaget, Solvejg, hade Peer Gynt
funnit och vunnit. Dermed var hela hans själs innersta
medvetande afgjordt.
Den brist i utveckling hos Solvejg, hvilken yttrar sig
som rädsla och blifver närmaste anledning till att ej, i och
med det samma, också Peer Gynts lif och lefverne var
någonting afgjordt, är i denna uppsats redan omständligt afhandlad,
vid redogörelsen för Solvejgs historia.
Peer Gynts tidigare bekanta, Ingrid, Haeggstadbruden,
den han så oförmodadt bär med sig upp i fjellet, är en qvinna
af andra slaget. Man får veta det, icke blott vid detta
tillfälle, men om möjligt ändå grundligare långt fram i tiden,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
