Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Björnstjerne Björnson: »Det flager i byen og på havnen»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
5O ujÖRNSTJERNF. BJÖRNSON.
komma sitt öfliga lystmäte af rolighetslektyr. Det är
väl ganska ovisst, om icke hela löjtnantshistorien är
en föråldrad, en romantisk fiktion, i stället för ett
naturhistoriskt pålitligt utbyte af kritisk iakttagelse;
således icke en prydnad för det annars strängt anlagda,
allvarsamt undersökande arbetet, utan snarare en fläck.
Det må läkare afgöra. I alla händelser återstår
tillräckligt mycket i boken, som bjuder en hvar
obetingad aktning.
Författaren synes hafva sammanfattat sin
tankeställning på en gång till natur och frihet i detta korta
anförande — efter ett slags extralektion af Tomas
Rendalen:
»Arv var ingen bestemmelse, bare betingelse».
* Björnson tror synbarligen på uppfostran, och har
skrifvit sin bok för att stärka samma, möjligen ännu
något svaga tro hos andra. Han tror, att dels
arfs-anlagens gynsamma korsning i och med nya giften,
dels en naturenlig och etiskt vaken ledning af
utvecklingen under individens böjliga ålder, skall småningom
föra till mera sunda, lyckliga, rätta förhållanden
mellan könen, än våra nuvarande.
Men han visar pä samma gång, genom
nedslående rön från den i hans bok skildrade skolan: att
vi ännu ej hunnit många steg; att en uppfostrare måste
vara beredd på mycket smärtsamma missräkningar,
äfven der han efter bästa förstånd tillämpat de bästa
lagar — lagar ännu möjligen för goda att kunna med
afgörande framgång tillämpas på nutida
samhällsförhållanden.
Den lilla stadens talföra opposition mot det nya
uppfostringssättet får å ena sidan en skenbar
bekräftelse rörande de förutspådda vådorna af- att unga
flickor ej längre hållas i okunnighetens oskuld. En
af de mest framstående fyra skolflickorna förföres.
Å andra sidan får den ock skenbar bekräftelse på
sina förhoppningar, att det nya skall visa sig föga
långvarigt i sina verkningar, icke verkligen störta det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
