Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Strindberg: Giftas - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GIFTAS.
6l
— kräfde i alla händelser denna gång omedelbart
naturtrogna framställningar af de mera naiva
menniskornas sätt att vara. Här gälde det att få fram sådana
personer, som nästan icke alls i sina tycken och vanor
påminna om författarens mera literate läsare. Hvad
hos den burdust redlige kaptenen är helsa, vore hos
en af oss oursäktlig råhet. Men utan att göra honom
just sådan, hur hade det väl varit möjligt att ställa i
rätt synvinkel en så odödligt rolig insaga, som
kaptenens »Ablativus om pjesen Ett Dockhem,
sammanklå-tadt af gamle Pall ombord på Vanadis i Atlantiska
Oceanen utanför Bordeaux (lat. 450 long. 160)»?
Väl har jag mina vissa skäl att göra invändning mot
hans egenskap af kapten med kunglig fullmagt, något
tämligen osannolikt ännu vid tiden kring år 1880, då
dockhemsfebern gick första gången. En våra dagars
officer afviker i formelt hänseende, icke så litet från
den typ diktaren här återgifvit. Sedan denna
författaregodtycklighet afräknats, hafva vi likvisst qvar i
den allaredan ryktbara skepparefiguren en så
lifslef-vande personlighet, med så många goda, privata och
sociala krafter i sig, så mycken gammalsvensk
pålitlighet och sann, om än bornerad känsla, att vi gerna
kunna tåla att än en gång höra ett par af hans
uttalanden, sedan han till egen belåtenhet arbetat sig
igenom sin recension af det i korsomslag med
korvettens post bekomna »Et Dukkehjem».
»Och nu, min lilla älskade docka, nu har jag
läst din bok och sagt min mening. Men, hvad rör
den oss? Älska vi icke hvarandra än! Ha vi icke
uppfostrat oss båda och skrubbhyflat af kanterna, för
du mins nog, att det var litet qvistar och fnassel i
början! Hvad är då detta för griller! Åt h-e med
Ottilior och Seminarier! —» — »Hur må mina små?
Du glömde sist att skrifva om dem! Det var väl för den
myckna omtankan om den der Noras välsignade ungar
(som inte finnas annat än i pjesboken!). Gråter min
son, spelar min lind, sjunger min näktergal och dan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
