Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Önskvärdheten af mannens likställighet med qvinnan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
98
ROBINSON.
Må derför idealisten se sig för, när han i sin
känslorika, ängsliga välmening står i fara att sjunga
och tala förklemande derom!
Allt som på öppna, ärliga och sanna vägar kan
stärka detta mod — och hvarje verklig utveckling hör
till den afdelningen —, allt sådant bör välkomnas.
Allt, som kan försvaga det, bör afvisas.
För att nu slutligen återkomma till den danska
boken, upprepar jag bekännelsen om min oförmåga
att rättvist bedöma den, emedan jag är afvogt stämd
emot den, för missteckningen af qvinnofiguren, som på
en gång har och icke har nämda slags »mod» och
således är en undantagsvarelse, olämplig för
åskådliggörande af diktens allmänna innehåll.
Men billigheten kräfver det tillägget: att min
angenäma bekantskap med författarens första skådespel,
»Lægemidler», förvissat mig, det afsigten i detta tredje
icke kan vara qvinnans förnedring genom en hennes
sedliga likställighet med oss män; ehuru ganska visst
flertalet läsare komma att läsa så, eller se och höra
så, i fall verkligen skådespelet tages upp på-scenen.
Nej, afsigten i herr Brandes’ stycke är att predika
billighet med och deltagande för den olyckliga; och
detta är en god afsigt, till hvars fullbordande man bör
önska författaren framgång genom någon ny dikt,
som dock i så fall måste vara ännu bättre gjord än »Et
Besög».
Det finnes, förutom de mera afgjordt vesterländska
qvinnor, om hvilka i detta mitt bref hela tiden varit
fråga, äfven tvä andra slag.
Der är dels de opålitliga qvinnorna af halft
österländsk lifsåskådning, sådana t. ex., hvilkas fotografier
eller fantasiporträtt den franska vitterheten allt jemt
sänder ut i verlden i så ofantligt många varianter, som
vore meningen att bibringa verlden den föreställningen,
att numera inga andra franska qvinnor finnas, utan att
den galliska rasen bland kulturfolken redan ligger i
själtåget. Men dels finnas äfven inom alla folk, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
