- Project Runeberg -  Förbundsfacklan : illustrerad missions- och julkalender / Sjätte årgången. 1924 /
76

(1939)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Personliga vittnesbörd om Herren såsom läkare

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ett halvt års sjukdom, med huvudvärk i månadtal,
i ett nu vara frisk — det är underbart! Jag
kan inte fatta det; det är som hade jag aldrig
varit sjuk; jag har blivit en helt ny människa.
Ja, Guds kärlek och m.akt övergår vårt förstånd.

Det är så skönt att kunna vara med på möte
igen och tåla höra både sång och tal. . Men
blicken måste ständigt vara fäst på Jesus, så att
jag hos honom hämtar kraft till rening och ett
liv i seger.

Jag är så innerligt tacksam för hans ledning,
hans kärlek och stora nåd emot mig. Det är
för min olydnads skull jag måst lida. Hade
Gud tagit sin hand ifrån mig en enda minut,
så hade jag varit evigt förlorad, men för hans
oändliga, stora kärlek måste allt fara, huru kärt
det än må vara.

O, denna underbara kärlek!

Må jag härefter lydigt och villigt tjäna min
dyre frälsare, till dess han kommer! Äran är
Guds och Lammets.

En för Herrens hjälp tacksam syster

                                                                                Stina G.

(Besökte P. Olsson sönd. den 19 mars 1922.)
III.

Tisdagen den 10 april 1923 går aldrig ur mitt
minne. Av reumatism urståndsatt att arbeta
sedan medio av nov. månad förra året, reste jag
till Malmö och behandlades enligt Guds ord i
Jak. 5 kap. Då jag efter mötet hos br.
Olsson återkommit till mitt rum, sträckte jag båda
mina armar över huvudet och sammanknäppte
händerna, prisande Gud. Det knastrade i
lederna, som när man söndertrampar en käpp eller

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:37:23 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forbfac/1924/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free