Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Han bär oss. Av G. Dahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla hava de en plats på hans hjärta. I den mån
vi betrakta församlingen såsom ägande en plats
på Herrens hjärta, måste den också få en plats
på vårt hjärta. Detta gäller icke blott om en
liten grupp eller del av församlingen, vars färg
och strålglans mest stämma överens med vårt
sätt att se och känna, utan hela församlingen i
dess olika nyanser, dess olika grupperingar. Her-
ren bär dem alla. Liksom varje enskild troende
har sin särskilda kallelse och uppgift, så är det ock
med Guds församling i stort. Varje grupp har
sin ställning och uppgift, och i samma mån, som
den mottager av kärlekens ljus och värme från
den store översteprästens eget hjärta, kan den
återstråla hans egen härlighet och ljuvlighet. Och
varje uppriktig Jesu lärjunge måste fröjda sig
över det sken och ljus, som varenda »ädelsten/»
utstrålar. Alla lysa de med hans strålglans och
till hans förhärligande. Ingen har därföre någon
rätt att söka fördunkla det ljus, som utgår från
de »ädelstenar», som bära ett annat namn än det,
man själv äger.
I domsskölden skulle även inläggas »urim och
tummim.» 2 Mos. 28: 30. Det var ett för oss
obekant medel, genom vilket Herren gav svar
på en del frågor, som rörde Israels barn. Huru
Herren svarade genom dessa medel, veta vi ej.
Men av några ställen i skriften finna vi, att Is-
raels barn begagnade sig av urim och tummim
(Se 4 Mos. 27: 21. 1 Sam. 23: 9, 11). Då Saul
hade försökt alla andra sätt att få veta, vad han
önskade, försökte han även att få svar genom
urim, men han fick icke något, emedan hans
hjärta vänt sig bort från Herren (1 Sam. 28: 6).
Även urim och tummim lågo på översteprästens
hjärta, då han stod i det heliga, vänd mot nåda-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
