- Project Runeberg -  Förbundsfacklan : illustrerad missions- och julkalender / Åttonde årgången. 1926 /
108

(1939)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några minnen och intryck från ungdomskursen å Götabro. Av Ebba Cromnow

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en av Davids psalmer och nedbeder Guds välsig-
nelse över mötet: sång, vittnesbörd och allt. Och
sedan förklaras ordet fritt. Vår Ester, såsom va-
rande mest van vid möten av dylik art, inleder.
Sedan kommer Gun. Hennes vittnesbörd är det-
ta: »Den till mig kommer, kastar jag sannerligen
icke ut.» På detta ord har hon levt och vet, a ti
det håller. Därefter sjunga Ester och hon: »’Jag

vägen är’, har Jesus sagt.........» Därefter följer

det ena vittnesbördet på det andra, och pauserna
utfyllas med sång. Karin, Mathilda, Sigurd, An-
ny och Klara m. fl., alla ha de sett något och er-
farit något i samlivet med Herren. Skulle än rös-
ten ibland låta något svag, så kommer dock vitt-
nesbördet klart och tydligt och rakt från hjärtat.
Och det känns, att det går till åhörarnas hjärtan.
Detta är sannerligen ingen uppvisning anordnad
för att uppvisa bibelskole-elevernas andliga halt.
Det är inga »slugt uttänkta fabler» de följa. Det
är unga hjärtans enkla, varma vittnesbörd om lyc-
kan av att vara Mästarens egna och en enträgen
vädjan till andra unga att komma till »hans ljuva
frälsning.»

Och vi andra, vi äldre, vi fröjdas, om än med
bävan; och bönerna stiga upp: »O Fader, led

dem i din sanning och lär dem! Må de alltid
vara en vittnande skara, våra älskade unga, och
lysa såsom himlaljus i världen, där de bära fram
ett livets ord.»

Såsom avslutning talar min man helt kort, och
efter en gemensam sång blir det bönemöte, ett
gott och ljuvligt sådant. Så blir det tid att bryta
upp. Men under den klara, djupa sommarhimlen
stå de unga kvar, grupp efter grupp, ännu en
stund. Vi äldre dröja på trappan och se ut över
den kära ungdomsflocken. »Det var två saker),

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:37:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forbfac/1926/0112.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free