Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - För 50 år sedan. Av A. Z.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter sången följde ytterligare bön samt tal av
evangelisterna. De hade ej höga ord eller
världslig visdom att komma med. Deras enkla
vittnesbörd anknöts till orden i Joh. 3:16. ”Så älskade
Gud världen” etc. Emellanåt anfördes någon
talande sångvers, såsom:
”Är det intei för dig, att din Frälsare dog?
Är det intet för dig?
Kan du likgiltigt se, hur din börda Han drog?
Är det intet för dig?
Kan du skåda Hans heliga, blödande sår.
Och Hans huvud, som märken av törnkronan får,
Och Hans händer, där spikarna lämna sitt spår?
Är det intet för dig?”
För de allvarligt sinnade bland åhörarna fanns
ingen möjlighet att härvid hålla tillbaka tårarna.
Dessa strömmade fritt, under det man tänkte:
”Detta är väl ingen villfarelse! Det är ju alldeles
rätt och sant, såsom det står i bibeln, allt vad de
säga. Felet ligger nog hos namnkristendomen
och formväsendet i stället.”
Dock vågade ingen ännu bekänna, vad de
tänkte. Flera möten höllos, och sanningens ljus
lyste in i hjärtedjupen.
”Närmare, Gud, till Dig,
Närmare Dig!
Om än det blir ett kors,
Som driver mig,
Är dock min själs begär
Komma Dig närmre här,
Närmare, Gud, till Dig,
Närmare Dig!”
3 — Förbundsfacklan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
