Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Minnesstenar uppresta under min levnadsvandring i 70 år. Av K. V. Karlson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
om Guds ledning — att, innan vi slogo ned våra
bopålar fasta, göra ett besök i hemlandet. Gud ledde det
så, och vi reste hem i april 1901. Vi voro hemma i 16
månader. Många vänner önskade, att vi skulle stanna
hemma, men vi längtade tillbaka till de svarta, ty våra
liv voro offrade för dem. I oktober 1902 landstego vi
för andra gången i Durban. Vi hade en ny missionär
med oss ut, nämligen fröken Anna Madsen. Vi fingo
en tomt i Port Shepstone av en norsk broder, där vi
byggde ett kapell med två rum i den ena ändan. Min
hustru och jag stannade på Betania, medan Johansons
reste hem, och Anna Madsen var i Port Shepstone. När
Johansons kommo tillbaka, reste vi till Port Shepstone
och upptogo arbetet där. Vi ha varit här i 34 år och
verkat Herrens verk. Vårt arbete har varit mest
evan-gelistarbete bland arbetsbefolkningen, i fängelset, runt
om på våra utposter och predikoplatser. Vi ha under
denna tid varit hemma i Sverige tre gånger.
Många ting, som hänt under dessa 43 och ett halvt
år, vi varit i Afrika, kunde nog vara värda att skriva
om, men det har skrivits mycket därom förut.
Erfarenheterna ha varit många. Även prövningarna ha ej
uteblivit. Icke heller försakelser och sorger. Vi ha fått
bädda ned tre av våra små i Afrikas jord. Men
Herren har stått oss bi intill denna stund. Jag får i dag
göra såsom Samuel: resa en minnessten och skriva på
den: ”Eben-Haeser” och säga såsom han: ”Allt
hitintills har Herren hjälpt.” (1 Sam. 7:12.)
När jag nu står på toppen av 70-årsberget och ser
ned över min levnads dal och den väg, där jag gått
fram, ser jag de många minnesstenar jag rest upp.
En del påminna om seger, andra om Herrens
underbara ledning; andra åter påminna om försummade
tillfällen.
Huru gärna skulle jag ej vilja leva om mitt liv för
att predika för detta folk! Men Herren säger: ”Min
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
