Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
familj under trycket af den hårda och bekymmersamma
kampen för utkomst känner sin kärlek för familjen
svalna och genom omständigheternas tvång nödgas
utvandra till någon annan, lyckligare folkfamilj, där
utsikterna för tillvaron äro ljusare, så borde detta väl
icke vara så mycket att undra på.
Fredsrörelsen, ehuru jämförelsevis ung, har redan
tilldragit sig den tänkande världens uppmärksamhet
och beundran. I flere riksförsamlingar ha tid efter
annan skiljedomsförslag blifvit väckta och godkända.
Den 8 juli 1873 framstäldes i engelska
underhuset af Henry Richard förslag att anmoda regeringen
inleda underhandlingar med främmande makter om
upprättande af »ett allmänt och fortvarande system
af mellanfolklig skiljedom». Då varande
premier-ministern Gladstone uttalade sig välvilligt om
förslaget, men tillrådde dess återtagande. Detta oaktadt
fasthöll Richard sin motion, med den märkliga påföljd,
att den blef af underhuset antagen med 10 rösters
öfvervikt.
Detta exempel följdes af italienska
deputeradekammaren den 24 november samma år; Hollands
generalstater den 27 november 1874; Belgiska
representantkammaren den 19 januari 1875 och kort
därefter äfven af senaten; samt af Förenta Staternas
kongress den 17 juni 1874 och den 3 april 1890.
Den 10 mars 1890 framstälde Artur o de
Marcoartu i spanska senaten ett förslag, att Spaniens
regering skulle sätta sig i förbindelse med öfriga europeiska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
