Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24 FÖRELÄSNINGSMAGASINET.
»Tag i honom?»
Ja, och det kan bli kvistigt nog. Herr Jag är
en underlig personage, han är med lite hvarstädes,
men så väl dold och skyddad, att han är en den
svåråtkomligaste sälle ändå. — Han sitter kanske midt
i hjärtat på dig, som nyss med full hals skrek;
»Stryk på’n!»
Herr Jag är inte jämt svarfvare till yrket och
politisk pratmakare, utan byter ofta, ja, allt för ofta
om skinn, är ömsom en gammal knarrig gubbe eller
käring, ömsom en lefnadsglad gosse eller flicka. Han
far omkring som kolerabacillen och söker sig härberge
i människohjärtan.
Och är man inte dess mera vaksam, så, ett, tu,
tre, sitter han där. Och man är snart vorden en
sjukling af det där odrägliga slaget »Herr Jag.»
Att börja med bli ens ögon förstörda; herr Jag
kan, som ni vet, endast se inåt.
Och så tar förnuftet skada; herr Jag vet och
förstår ju endast hvad till hans väl hör.
Och så slappas känslan; den stackars herr Jag
förmår inte akta och värdera något annat än det, som
finner nåd inför hans sjukliga tycke.
Och så går omdömesförmågan i kvaf. Den arme
herr Jag kan inte upptäcka sundt förnuft hos någon
annan än sig själf.
Se här en liten sjukdomshistoria:
Herr och fru Pettersson voro ett par lyckliga
makar. De hade i många år innerligt hållit af
hvarandra. Aldrig gnabbats, aldrig gjort hvarandra förtret.
Blefvo de någon gång af olika mening, så gaf den
ene vika för den andre, och det utan knot.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
