Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hjärtat.
Det var af guld. Hon höll det i sin hand
Och såg det återspegla solens brand.
Det hade lockat afundsamma blickar
Ur månget ungt och öppet ögonpar.
Ty alla visste väl hvem gifvarn var.
Ej hvarje man en sådan gåfva skickar.
För henne som det fått. är hjärtat kärt,
Ej frågade hon sig hvad det var värdt,
Fast därom tisslade hvarenda tunga.
Hon fått det utaf honom, det var nog.
Då egde det ett värde som förslog.
Hon var så glad, så att hon ville sjunga.
År svunno hän. En dag var hjärtat svart.
Det skedde småningom. Dess guldglans värdt
Allt mattare, allt mörkare dess yta.
Då värdt hon blek, som döden värdt hon blek,
Förstämning smög sig öfver lifvets lek,
Där sorglösheten måste laget bryta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
