Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En nordamerikansk presidents födelse och ungdom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bistra, hårdhjärtade lättingar, som höllo hvarje proletär, vare
sig han var hvit eller svart, för ingenting annat än en slaf och
godtyckligt behandlade honom såsom ett arbetsdjur.
Redan med afseende på den hvita arbetsbefolkningen var
slafveriet altså den största orätt, bortsedt därifrån, att de svarta
afrikanarne likväl på samma sätt kunde för sig göra anspråk på
de eviga mänskliga rättigheterna. Eller skulle dessa Amerikas
skönaste och fruktbaraste landsträckor verkligen tillhöra blott
det lilla antalet lättingar, och blott herrar och slafvar där existera!!
Det vore otänkbart.
Man betänke, att det minsta antalet europeiske utvandrare
hade kännedom om därvarande förhållanden. Den, som altså
begaf sig dit för att nära sig af sina händers arbete, blef
bittert bedragen. De, som ännu hade kvar några styfrar,
lemnade snart åter landet. Men den, hvars reskassa tagit slut,
måste blifva kvar och kom i en ännu svårare belägenhet än
slafvarne.
Så gick det familjen Johnson.
Den lille Andrew måste ända till sitt elfte år gå utan något
slags sysselsättning. Först nu lyckades det den fattiga enkan
att träffa på en skräddare, som tog honom i lära.
Här fogade det sig, ganska märkvärdigt, rätt förebådande för
hans framtida lefnadsbana, att, en godmodig granne vid sina täta
besök hos skräddarfamiljen föreläste till allmän underhållning.
Ämnet för hans föreläsningar var mestadels politiska tidningar,
i hvilka de engelska parlamentstalen synnerligen utförligt
behandlades. Frihetstalen i engelska underhuset utöfvade då icke
blott på mästaren och gesällerna utan äfven på lärlingen en
eldande verkan. Hos den senare väckte de äfven den brinnande
önskan att kunna läsa. För gossen Andrew uppgick nu en helt
annan verld, i hans ande grydde idéer, om hvilka han hittils
icke haft någon aning. Det var liksom ett andens uppvaknande
till sjelfverksamhet — till tänkande; ty under sin forna
sysslolöshet hade han haft ringa anledning till eftertanke.
De godmodiga gesällerna kunde åtminstone lära honom
alfabetet, och i hans läsöfningar understödde honom den vänlige
grannen. På så sätt togs i tolfte året första steget framför
vetandets port.
Det förstås af sig själft, att han blott kunde egna några
timmar af natten åt denna sysselsättning, så framt icke skräddar-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
