Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gjorde dem ännu fräckare i sina omättliga anspråk. Det hade
ännu icke förflutit några fyra år efter den clayska kompromissens
antagande, förrän sydstaterna åter afskaffade äfven denna.
En viss Stephen Douglas från Illinois framlade 1854 i
kongressen ett förslag (cansas-nebraska-billen) till öfverläggning,
enligt hvilket territorierna Cansas och Nebraska skulle organiseras
och slafveri därstädes tillåtas. Vidare skulle lagen angående de
förrymda slafvarne träda i kraft i områdena Nebraska, Utah,
Oregon, Washington och Cansas och det öfverlemnas åt dem
äfvensom Californien och Nymexiko att införa slafveriet. Och
denne eländige sofist jämte hans anhang argumenterade detta så:
Ett förbud mot slafveriet från centralregeringens sida vore en
kränkning af de enskilda republikanska staternas frihet, ett
ingrepp i folksuveräniteten.
Kunde väl detta feodalsällskaps oförskämda fräckhet gå
längre?!
De gjorde för sig anspråk på frihet att få bringa en hel
människoras under slafveriets ok! De kalla det en kränkning af
den republikanska författningen, ett ingrepp i statssuveräniteten,
om man lagligt förbjuder dem att göra andra människor till
slafvar!!!
Nå ja, de bevisa ju ur bibeln, att slafveriet är en gudomlig
inrättning. De svarta hade i deras ögon inga mänskliga
rättigheter, voro ju inga människor utan »lös egendom», »saker»; om
mänskliga rättigheter kunde med afseende på dem icke vara
något tal. För sig gjorde de anspråk på absolut, republikansk
frihet och för de arma svarta på knutpiska, hacka och plog till
odlande af deras fält.
Inlemnandet af denna beryktade cansas-nebraska-bill
uppväckte i kongressen och bland alla redligt tänkande en
obeskriflig storm af förbittring. Lincoln, då medlem af kongressen, och
alla med honom liktänkande uppbjödo hela sin vältalighet mot
denna bill; alla förnuftets, rättvisans, sedlighetens och
statsklokhetens skäl gjordes gällande emot den samma. Men oförnuft och
demoraliseradt tänkesätt var rådande hos pluraliteten och —
segrade. Billen blef genom presidenten Pierces undertecknande
upphöjd till lag!
Ett skri af förbittring gick därför genom hela den
civilicerade verlden, och likväl voro slafhandlarne icke nöjda ens
därmed. Deras hersklystnad och omättlighet stegrades till en verk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
