Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ning tillfredsstälde fienden så väl som vännen, och det var så
mycket mer underligt, som man lefde under rasande partistrider
och icke i lugna tider, då alt går i det gamla vanliga hjulspåret
och statsskeppet icke behöfver styras med ansträngning.
Hela nyare historien känner intet land, intet folk, hos hvilket
ett så blodtörstigt partihat herskat som hos Amerikas demokrater.
Icke blott i de öppna striderna och i jagterna efter förrymda
slafvar föröfvades de afskyvärdaste gräsligheter, man grep äfven
till lönmord.
Senatorn Summer från New-York, lärd och skriftställare, hade
1856 i ett kongresstal skarpt gisslat slafhandlarnes despotism
och blodiga grymhet och sedan åratal genom tal och skrift
motverkat detta barbari. För att bringa denne man till tystnad,
blef han en dag i statsrummet, hvarest han satt och skref,
öfverfallen af två sydstaternas kreatur och så länge bearbetad i
hufvudet med käppslag, att han blödande och halfdöd sjönk till
marken. Åkommorna voro så svåra, att han först efter fyra år
fullständigt tillfrisknade och kunde visa sig i kongressen. Detta
tillämnade lönmord var altså åter ett förespel till den
sedermera mot Lincoln verkligen utförda gräsliga förbrytelsen.
Från all denna strid och detta partihat höll sig Johnson så
fjärran som möjligt. Med exempellös klokhet och sällsynt takt
visste han i sin förvaltning öfva lika rättvisa mot alla partier.
I följd däraf beklädde han sin plats ända till den nya
presidenten Buchanans tillträde 1857, då enligt regeln den högre
förvaltningens ämbetsmän ombyttes. Men knapt hade han skilt sig
från sin plats, förr än han redan upphöjdes till en ny hederspost.
Man valde honom till senator i senaten i Washington.
Senaten representerar i unionsförfattningen öfverhuset,
herrehuset, d. v. s. lagstiftningens s. k. förste kammare, till hvilken
man naturligtvis sänder blott framstående personligheter.
Alldenstund Johnson icke glänste genom rikedom och nästan hvar
och en kände hans forna skräddareyrke, så hade han äfven för
detta val att tacka sin öfverlägsna begåfning och sin
aktningsvärda karaktär.
Demokraterne sökte göra honom helt och hållet till sin; men
han tillhörde detta parti blott så till vida, som det rörde sig på
unionsförfattningens mark, men aldrig blef han dess viljelösa
verktyg för att kämpa för dess särskilda intressen. Detta parti
blef nu i sanning dåraktigt i sina omåttliga anspråk. Först hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
