Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tygelse. Nu led heller icke äran och den personliga värdigheten
af att icke hafva gemenskap med ett parti, som hånade alla
förnuftets och statens lagar, ja, hela sedligheten, och blott
upphöjde sin egoism till statens grundlag! Att tillhöra ett parti,
som fördömdes af hela den civiliserade mänskligheten, det var ju
både synd och skam. Men Johnson hade i hela sitt lif sträfvat
efter ära och anseende, följaktligen måste han nu undvika hvarje
beröring med slafegarne. Deras despotiska regemente gick ock
snart till ända. Den 1857 valde presidenten Buchanan, hvilken
fullbordade syndaregistret och lät utföra det anlagda
högförräderiet, var den siste president, som tillsattes af slafstaterna,
hvilka i 44 år besatt presidentstolen ur sin midt och på den
upphöjt män af sitt parti.
Det blodiga dramats utveckling
.
Nordstaterna med sin förherskande germaniska befolkning
representerade rättvisa, lag, frihet och människovärde. De
började nu likaledes göra propaganda för sina idéer, men icke
genom mutor, valförfalskningar och lönmord, såsom slafhandlarne,
utan genom sina traktater, frihetstal, prädikningar och skrifter,
sådana som »Onkel Toms stuga», hvari de stackars svarta
brödernas lidanden skildrades i ett sentimentalt, gråtmildt språk.
Talrika filantropiska föreningar bildades, hvilka utsände sina
kringvandrande apostlar för att öfver alt prädika de arme svartes
frälsning från slafveriets ok.
Religiösa svärmare drogo till och med till sydstaterna för att
utbreda frihetsidéerna bland slafvarne och uppvigla dem mot
sina herrar. En viss John Brown vågade 1859 det djärfva
företaget att med några hundra abolitionister draga till Virginien
för att med vapen tillkämpa sig slafvarnes emancipation. Att
han måste duka under, kunde man förutse. Slafhandlarne läto
honom i galgen plikta för sitt dåd. *)
Följden blef, att södern nu gick ännu mera energiskt till
väga, underblåste krigselden och offentligen prädikade
skilsmässa från nordstaterna. Huru mycket dessa folks åsigter
förirrade sig, må följande tal af en viss Hammond från
Sydcarolina bevisa:
*) Dessa strider äro utförligt framstälda i Dr Max Langes »Lincoln»
(Leipzig, O. Spamer), hvarur jag lånat några notiser.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 02:39:38 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/forenstat/0047.html
