- Project Runeberg -  Andrew Johnson : Förenta Staternas president och striderna på hans tid /
40

(1880) [MARC] Author: Jean Schucht Translator: G. T. Rabenius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

februari 1861 i Montgomery i Alabama såsom »Nordamerikas
konfedererade stater».

Därmed var högförräderiet faktiskt fullbordadt. Men det
skedde än mer.

Först och främst blefvo ännu staterna Nordcarolina,
Arkansas, Virginien, Tennessee, Missouri och Kentucky dragna med i
förbundet. Det öfvervägande flertalet af unionsvänner i de båda
sista staterna åstadkommo likväl de sammas snara återgång
till unionen.

Guvernör Pickens från Sydcarolina förklarade den 17
december 1860: »Sydcarolina skiljer sig från unionen därför, att vid
det val, som kort förut egt rum, af president och vicepresident
i norden, valet verkstälts efter sådana principer, att det icke
längre vore nyttigt att vara i förbund med nordstaterna.»
Några dagar därefter, den 20 december, förkunnades offentligen:

»Vi, det här församlade folket från Sydcarolina, förklara
härmed, att den af oss i konventionen den 23 maj 1788
utfärdade förordningen, hvarigenom Förenta Staternas i Nordamerika
konstitution ratificerades, härmed återkallas, och att således den
hittils mellan Sydcarolina och de Förenta Staterna bestående
unionen är upplöst.»

Jefferson Davis från Mississippi utnämndes till president i
dessa rebellstater. Han var en skolbildad militär och stor
politiker. Såsom sådan hade han i åratal stått i spetsen för ett
mot nordstaterna fiendtligt parti, hvilket kallade sig »eldätare»
och redan genom detta namn tillräckligt betecknade sig.

Hvad gjorde nu unionspresidenten Buchanan gent emot detta
högförrädiska handlingsätt? Han förhöll sig fullkomligt passiv
och förklarade i en not följande:

»Hvad är presidentens pligt? Att vaka däröfver, att lagarne
öfver alt efterföljas. Men huru, om detta är omöjligt? Hvad
då? — Svaret härpå gifva tvänne kongressbeslut, ett af den 28
februari 1795 och ett af den 3 mars 1807. Dessa bestämma, att
om ett civil- eller kriminalförfarande icke är möjligt på normal
väg, skall presidenten taga militären, krigsmakten till lands och
sjös, till hjelp. Men hvarest en hel stat eller stater göra
uppror (hör!) är detta omöjligt.»

Hvarför skulle detta vara omöjligt?

Stället har ju tydligen afseende på händelsevis upproriske
stater, och nu var det Buchanans pligt att genast med hela

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:39:38 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forenstat/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free