Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
dagligen till 2 millioner dollars, under det kostnaderna för
värfningen likaledes uppslukade stora summor. Handpenningen för
en frivillig uppgick ofta till 4 à 500 dollars. Den största
svagheten hos denna armé låg i bristen på teoretiskt bildade
officerer. Hvem som af guvernören skaffat sig tillåtelse att bilda
ett regemente eller en brigad blef dess öfverste. Den, som
förde till öfversten ett kompani, blef kapten, och cheferna
valdes af manskapet själft. Så erhöllo personer, som aldrig stått
i något led, officersplatser.
Sydstaterna eller konfederationen, såsom de kallade sig efter
affallet, hade däremot en betydande fördel. De egde icke blott
unionens nästan hela vapenmaterial, utan det stod äfven talrika
bildade officerer i deras midt, hvilka fått teoretisk
underbygnad i kadettskolan i Westpoint. Till denna unionens statsanstalt
hade de rika slafegarne af ålder sändt sina söner, under det
man i nordstaterna valde andra ämbetsmannabanor. Deras
president Jefferson Davis hade likaledes hemtat sin bildning där och
såsom general fäktat i det mexikanska kriget, hvilket naturligen
gjorde honom mera skicklig till öfverbefälhafvare än unionens
president, Lincoln, som aldrig haft på sig en soldatrock. Davis
bragte inom kort en armé på 25,000 man reguliera trupper och
150,000 frivillige under vapen. Många i sydstatarna födde, i
unionen tjenande officerer, till och med öfvergeneral Scotts
generalstabschef, öfverste Lee, inträdde vid secessionens början
i sitt hemlands konfedererade armé. Nordstaterna hade altså
icke blott att värfva manskap, utan äfven att skaffa sig
officerer. De måste äfven upprätta gevärsfabriker, ty gevärgjuteriet i
Richmond, rebellernas hufvudstad, var ju i dessas händer.
Vapenförrådet i Gosport i Virginien med 2,000 stycken tunga, alldeles
nya artilleripjeser samt 300,000 gevär hade de likaledes tagit.
Dessa stora fördelar tillförsäkrade till en början rebellerna
en säker öfvervigt på slagfälten. Äfven i den civila
förvaltningen hade de mera praktiskt bildade ämbetsmän än norden.
Däremot var denna rikare på det industriella området och egde en
befolkning af 19 1/3 millioner, under det sydstaterna blott voro
bebodda af 8 millioner och 4,000 slafvar.
Såsom öfverbefälhafvare för unionsarmén kommenderade den
1786 i Virginien födde Wienfield Scott, en erfaren general, som
fört kriget mot Mexiko och redan i yngre år kämpat mot
engelsmännen, men hvilken väl icke mera i sitt 76:te år egde den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
