Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
segrare och ångar af mot New-Orleans. General Butler
nalkades landvägen med sin trupp. Det hotande bombardemanget
äfvensom skansarnes eröfring bevekte invånarne den 28 april till
kapitulation. Det var unionens vigtigaste seger; den hade nu
Mississippis nyckel i sina händer, och fri väg var åter öppnad för
handelsförbindelsen på denna flod.
Mac Clellan hade, såsom redan är sagdt, legat tämligen
overksam hela vintern igenom. Låtom oss följa honom på hans
nyårskampanj!
Striderna vid Richmond och Bull-Run.
Krigföringens hufvudmål bestod för unionen i eröfringen af
den rebelliska regeringens säte. Under krigets första år hade
försöket misslyckats. Nu skulle då väl M’Clellan nå detta mål.
Den under hans befäl stående potomacarmén delade han i tre
kolonner. Den af 80,000 man bestående venstra kolonnen
kommenderade han själf, den mellersta, bestående af 40,000 man,
M’Dowell, och den tredje, 20,000 man, anförde general Banks.
Dessutom höll general Fremont guerillabanden i
Vestvirginien i tygeln med 25,000 man. Till Washingtons försvar
kvarlämnade man 10,000 man. Burnside stod med 15,000 man i
Nordcarolina, Sherman med 10,000 man i Sydcarolina, Butler
med 10,000 man framför New-Orleans, Wood med lika många i
Monroe, sammaledes också Blenker.
Rebellarméen belöpte sig till: 90,000 man under general Lee,
45,000 man under Jackson vid Rappahannock och 40,000 vid
särskilda kuster.
Unionsarmén var således till antalet mycket starkare och
äfven mycket gynsamt posterad. M’Clellan satte sig den 10 mars
i rörelse mot Richmond. Hans framryckande var långsamt och
betänksamt, hvilket öfver hufvud karaktäriserar alla hans
operationer. Och i stället för att välja den direkta landvägen från
Washington till Richmond, gick han med en stor del af
trupperna sjövägen för att lägga i land vid skansen Monroe och
angripa Richmond från öster. Den andra härafdelningen måste gå
den direkta landvägen och skulle rensa Shenandoadalen från
fiender. Men planen hade i tid blifvit förrådd för rebellerne, så
att dessa kunde göra sina schackdrag däremot. De drogo sina
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 02:39:38 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/forenstat/0077.html
