Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
invånare ropade efter fred till hvad pris som helst. Men
Lincoln och hans ministrar stodo fasta och oböjda. Dag och
natt tänkte man på nya hjälpmedel, och så valdes då äfven
verkligen ett, efter hvilket man redan vid krigets början hade
bort gripa.
Slafvarnes emancipation
.
»Slafveriets afskaffande» hade sedan många år varit
abolitionisternas fältrop. Och fastän alla frihetens och
humanitetens vänner hyste samma tankar, ville de dock af många
politiska skäl, d. v. s. för att icke alt för mycket uppreta
slafhandlarne, icke plötsligt utan under årens lopp så att säga
genom aflösning afskaffa det. Liksom man i Europa för egarne
af riddargodsen genom aflösning med penningar upphäfde deras
gamla feodalrättigheter, så ville man äfven här förfara gent emot
slafegarne. Men att dessa icke voro med därom, kan man
tänka sig. I fredstider hade ett sådant upphäfvande,
nämligen slafveriets aflösning, från rättslig ståndpunkt och af
politiska skäl varit det enda riktiga. Men när sydstaterna i
följd af sin vanvettiga hersklystnad börjat krig och från
förbundsarsenalen tagit alla vapen och all ammunition, då måste
norden såsom vedergällning och af krigspolitik handla efter
grundsatsen att fråntaga fienden alla hjälpmedel och så
försvaga honom, att han genast måste önska fred, och då äfven
genast diktera beslutet om slafveriets afskaffande. Genom
dessa af klokheten och rättvisan förestafvade mått och steg
skulle slafhandlarne hafva fått så mycket att skaffa med det
inre, så helt och hållet kommit på det hala, att de icke
kunnat föra ett fyraårigt krig. Att Lincoln icke genast utförde
denna befrielseakt, får man blott tillskrifva hans försigtighet
och hans mot sydstaterna försonliga politik. Men en sådan
var icke användbar gent emot sådana hersklystna, förhärdade
sinnen.
Ja, det är till och med. en svag sida hos Lincoln, att han
efter krigets utbrott ännu alltid ville hafva slafveriet erkändt
såsom egande rättsligt bestånd, att han ville värna och
beskydda fiendens rättigheter, under det denne trampade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 02:39:38 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/forenstat/0082.html
