Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
stor, att till belöning en brigadchefs stjärna förlänades honom.
Så kom han genom energisk verksamhet och följdrika segrar inom
få månader till generals rang och fick i december samma år
befälet öfver tredje divisionen i Ohioarmén. Därefter opererade han
under Buell i Kentucky. I det blodiga slaget vid Perryville i
oktober samma år kämpade han å nyo med utmärkt tapperhet,
men ännu mera förvånansvärdt i det segerrika
Murfresborofälttåget under Rosencrantz’ öfverbefäl i december och januari.
Så förgick ingen månad, i hvilken han icke stod i den blodigaste
slagtnings vimmel, och i följd däraf utnämndes han den 31
december 1862 till generalmajor.
Från denna tid börjar en rad ännu mera glänsande
vapenbragder; först under Rosencrantz i Tullahoma-, Chattanooga- och
Chickamauga-fälttågen, därefter med Grant i Potomacarmén,
hvarest han städse upprätthöll sitt anseende såsom den utmärktaste
och bäste kavallerigeneralen. Han hör till de nordamerikanska
generaler, som aldrig lidit ett nederlag. Därför uppdrog Grant
också åt honom kommandot öfver midteldivisionen i hans
kombination mot Richmond. Denna stads intagande följde, och Lees
jämte hela hans armés tillfångatagande är, såsom redan sagdt,
företrädesvis Sheridans verk. När nämligen Lee tog till flykten,
förföljde honom Sheridan med sitt kavalleri så snabt som en
stormvind och träffade honom med hela hans armé vid
Jettersville, tio mil norr om Burkesville Junction. Han angrep honom,
förorsakade honom svåra förluster, gjorde ett stort antal fångar,
eröfrade samtlige hans kanoner jämte talrika hästar och
lastvagnar. Lee försökte att slå sig igenom och ville uppnå järnbanan
vid Lynchburg. Hade detta lyckats, hade han varit räddad. Men
Sheridan och hans kavallerister kämpade såsom lejon och tvungo
Lees armé att vända om. När han åter dref den till baka, sände
han en kurir till Grant med underrättelse om denna händelse och
bad honom att genast anträda marschen, han ville drifva fienden
emot honom för att åstadkomma dennes hela tillfångatagande.
Ehuru Grants trupper redan marscherat tjugo engelska mil, bröto
de likväl upp ännu under natten. Härunder fortsatte Sheridan
utan uppehåll den blodiga striden och lemnade den fiendtliga
armén icke ett ögonblick i ro. När han stod mellan Lynchburg
och Lees armé telegraferade han äfven till general Meade och
utbad sig dennes skyndsamma hjälp. Äfven skickade han åter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
