Jorden före syndafloden / 182 (1868) Author: Louis Figuier Translator: Carl Hartman Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oolith-perioden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

mängd kolhaltiga ämnen; hvarjemte man finner begrafna deri
förstenade barrträdsstammar och lemningar af växter, som likna
Zamia- och Cycas-arter, hvilka måste hafva växt på samma
ställe, der man nu finner dem i fossilt tillstånd.
Trädstammarne äro nemligen upprätta och deras i jorden fastade rötter
äro lika utsperrade från hvarandra som hos träden i våra
skogar. Omkring växtlemningarne finner man en stor mängd
förkolade ämnen. Denna jord, som man benämnt dybädden
(dirt-bed), bildar på ön Portland ett horizontelt lager; icke
långt derifrån finner man den i vissa strandsluttningar hafva
45° lutning, men trädstammarne icke desto mindre sinsemellan
parallela. Detta är ett vackert exempel på rubbning af lager,
som ursprungligen varit horizontela.

Fig. 111 visar oss en bädd af detta slags forntida humus.
»Hvarje lager i dybädden, säger Lyell, representerar säkert
hela årtusenden, ty de äldsta skogar i tropikländerna
efterlemna på den mark, som burit dem, knappt en eller
annan tum växtmylla såsom minne af deras tillvaro».


Fig. 111. Forntida växtmylla.

Detta lager af mylla, dessa ännu bibehållna
växtdelar erinra i hög grad om stenkol och utgöra i sjelfva verket
endast en mindre långt framskriden förkolning af samma slag
som den, hvilken försiggeck under stenkols-perioden med
omätliga växtmassor och under en ofantligt lång tiderymd, samt
slutligen skänkte oss de värderika stenkols-bäddarne.

Vi skola nu afsluta detta kapitel med några ord till
förklaring af uttrycket Oolith, som vi användt för att beteckna
jura-periodens nu skildrade sista bildningar.

Hos en stor mängd berglager i dessa bildningar aro
delarne hvarken kristalliniska eller amorfa, utan, såsom vi redan
nämnt, oolithiska, d. v. s. hafva samma utseende som fiskråm.
Man har på många sätt sökt förklara orsaken till denna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>