Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pliocen-perioden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mera är, köttet och öfriga ännu mjukare delar sammansmält med
stenmassan; att, med ett ord, detta är ett af de sällsyntaste minnesmärken,
vi ega af det fördömda folk, som uppslukades af vatten. Afbildningen
visar pannbenets form och ögonhålorna jemte öppningarne för femte
parets grofva nerver. Man ser vidare lemningar af hjernan, kilbenet,
näsroten, en ansenlig del af käken, samt spår af lefvern.»
Och vår fromme författare utropar, denna gång begagnande
den lyriska formen:
Erbarmliga skelett, en gammal verldsträls ben,
Hos vredens nya barn gör hjertat vekt, o sten![1]
Läsaren har (i fig. 169) för ögonen en afbildning af
fossilet från Oeningens skifferbrott. Det är tydligen omöjligt att
[i] detta skelett upptäcka, hvad den lärde enthusiasten ville se
deri, och man kan genom detta exempel inse till hvilka
misstag man stundom kan förledas, då man låter förblinda sig af
en förutfattad mening eller vill inpassa allt i systemet. Huru
kunde väl en så framstående naturforskare som Scheuchzer i
detta oformliga hufvud och dessa lemmar finna ringaste likhet
med en menniskas benrangel?
Præadamiten, Menniskan, som bevittnat syndafloden,
gjorde stort väsen af sig i Tyskland, och ingen vågade
bestrida den åsigt, som den schweitziske naturforskaren med
sin auktoritet både som theolog och lärd uttalat. Häraf kom
det sig, att Gessner i sin Afhandling om försteningar, år
1758, med beundran beskref fossilet från Oeningen, hvilket
han med Scheuchzer anser hafva tillhört en antediluviansk
menniska.
Peter Camper var den ende, som vågade uppträda emot
den då för tiden i Tyskland allmänt hyllade åsigten. Då han
år 1787 besökte Oeningen för att taga kännedom om det ryktbara
fossila djuret, hade han icke svårt att öfvertyga sig om
Scheuchzers misstag. Han igenkände att skelettet tillhört en
reptil, men misstog sig emellertid sjelf på den reptilfamilj, till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
