Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
-
Den quartära epoken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tagel, som isbjörnarne der hade nedtrampat, då de uppåto djurets kött.
Detta djur var en hanne; betarne voro, med beräkning af deras
krökningar, mer än nio fot långa, och hufvudet vägde, utom betarne, mer än
400 skålpund.
»Adams lät med största sorgfälligliet hopsamla allt hvad som fanns
öfrigt af detta i sitt slag enda exemplar från fornverlden, och inlöste
äfven sedermera i Jakoutsk de tillhörande betarne. Kejsaren af Ryssland,
som af honom inköpte detta dyrbara minnesmärke för 8000 rubel, lät
uppställa det i Petersburgs Akademi.»
Hundar och andra glupska djur hade förtärt köttet på
den vid Ishafvets kust funna Mammuth. Men dess ben fördes
af Adams till Petersburg, der de hopfogades till det vackraste
skelett af Elephas primigenius, som än i dag existerar.
Detta skelett har sin plats i Petersburgs Museum. Vid dess
sida har man uppställt ett skelett af nutidens indiska elefant
samt en uppstoppad elefant, för att åskådliggöra olikheten i
storlek mellan Mammuth och vår tids elefant. Fig. 174
föreställer den sal i Petersburger-Miiseet, som innehåller dessa tre
intressanta exemplar.[1]
I Cuviers verk om fossila ben tinnes en lång och
noggrann förteckning på alla de olika ställen i Tyskland,
Frankrike, Italien etc, der man i vår tid funnit ben eller betar af
Mammuth. Vi vilja som prof blott anföra tvenne af dessa
uppgifter:
»I Oktober 1816, säger Cuvier, upptäcktes vid Kannstadt[2] en högst
märkvärdig bensamling, som konung Fredrik I lät uppgräfva och med
största omsorg tillvarataga. Man påstår tillochmed att det besök, som
denne för allting storartadt så lifligt intresserade furste der gjorde, ådrog
honom den sjukdom, som några dagar derefter lade honom i grafven. En
officer vid namn Natter hade börjat några gräfningar. Inom ett dygn
hade man framdragit tjuguen betar eller stycken af betar och en stor
mängd ben. Sedan konungen anbefallt gräfningarnes fortsättande, fann
man redan andra dagen derefter en grupp af tretton betar, liggande tätt
intill hvarandra jemte några kindtänder, liksom om de med flit blifvit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
