Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vulkaniska bergarter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tvenne slag: enstaka eller centrala vulkaner, samt vulkaner i
serier. De förra äro vulkaner, omkring hvilka sekundära
öppningar kunna uppstå, som dock alltid stå i sammanhang
med hufvudkratern. De sednare åter äro ordnade likt
skorstenar längsefter en jordremna, som ofta har en betydlig
utsträckning på längden. Tjugu, trettio eller flera vulkankäglor
kunna höja sig öfver en dylik remna i jordskorpan och
utmärka med deras egen anordning i en linie den rigtning, hvari
renman framgår. Stundom förekomma sådana vulkaner längs
sjelfva kammen af höga och fristående bergskedjor, såsom t. ex.
på Andiska bergen i Sydamerika.
I hafvet visa sig vulkanserier i form af ögrupper, som
bilda långa rader.
Till centrala vulkaner räknar man: vulkanerna på
Lipariska öarne, hvilkas hufvudvulkan är Stromboli i ständig
verksamhet; vidare Etna, Vesuvius, vulkanerna på Azoriska öarne,
på Canarie-öarne, Cap Verds öarne, Gallapagos-, Sandwich-,
Marquesas-öarne, Sällskaps- och Vänskaps-öarne, på ön
Bourbon, samt slutligen berget Ararat.
Till vulkaner i serier hänför man: Sunda-öarnes vulkaner,
hvilka i anseende till de ämnen, som de utkasta, och till
utbrottens våldsamhet äro snart sagdt de märkvärdigaste
eldsprutande berg på hela jorden; – Molukkernas och Philippinernas
serier; – Japanska öarnes och Marianernas; – Chilis
vulkaner; – dubbelserien af vulkanspetsar nära Quito; – samt
Antillernas, Guatemalas och Mexicos vulkaner.
De vulkaniska öppningarne befinna sig nästan alltid i
spetsen af en mer eller mindre fristående bergskägla; de äro
trattformiga, deraf namnet krater, och förlänga sig nedåt i bergets
inre till ett slags vulkaniskt skorstensrör. Käglan, hvari
kratern finnes, består till största delen af lava eller utkastade
ämnen; hon betecknas derföre äfven med namnet
utbrotts- eller slaggkäglan. Det gifves många vulkaner, som blott och
bart bestå af en slaggkägla: så är t. ex. händelsen med
vulkanen på ön Barren i Bengaliska viken. Andra deremot hafva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
