Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
-
Om bergarters metamorfism.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Några hvita marmorvarieteter brytas i Frankrike,
isynnerhet vid Loubie, Sost, Saint-Béat i Pyrenéerna, och vid
Chippal i Vogeserna. Alla dessa äro icke heller annat än
metamorfisk kalk.
Den hvita marmor, som företrädesvis användes i hela
verlden, är Carrara-marmorn. Han har alstrats genom
metamorfosering af en till sekundära bildningarne hörande kalksten,
som icke blifvit genombruten af några eruptiva bergarter,
hvilkas inverkan man skulle kunna tillskrifva hans
kristalliniska struktur, utan han har varit underkastad en allmän
metamorfism i stor skala.
Man inser lätteligen, att kalkstenslagren icke kunnat
undergå en så genomgripande metamorfos utan att de
sandstens- och lerlager, som åtföljt dem, äfven skulle röna någon
förändring af liknande beskaffenhet. De kiselsyrehaltiga lager,
som åtfölja den korniga kalken, hafva också verkligen ett helt
egendomligt utseende. De bestå af små klara qvartskorn,
hvilka mer eller mindre starkt sammanhänga med hvarandra,
och i hög grad erinra om kornen i metamorfisk kalk. Bland
dessa korn förekomma vanligen äfven glimmerfjäll med
perlemor- och sidenglans, hvilka äro hvita, röda eller gröna till
färgen; med ett ord, det har uppkommit qvartsit. Qvartsådror
genomkorsa ofta denna qvartsit i alla rigtningar. Utom
glim-mern innehåller denna bergart stundom åtskilliga af de
mineralier, hvilkas, förekomst i kalken vi redan omnämnt, och
deribland förnämligast sådana silikater som disthen, andalusit,
granat och amfibol.
Lerlagren förete äfvenledes en serie af metamorfoser,
motsvarande de föregående bergarternas. Man kan följa dem steg
för steg i närheten af sådana granitmassor, som dem, hvilka
förekomma i Alperna och Pyreneerna.
Skiffern kan anses såsom vissa lerors första grad af
metamorfism. Han är nemligen icke vidare benägen att, såsom
leran, falla sönder i vatten; han har blifvit stenartad och antagit
större täthet. Men mest utmärker honom hans bladiga struktur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
