Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
uteslutande med fördel användas mot individer, hos
vilka det intressanta är att vinna.
Vilken makt att föryngra har likväl icke en
ung flicka! Icke morgonluftens friskhet, icke
vindens sus, icke havets kyla, icke vinets doft eller
eldighet, intet i världen har denna föryngrade makt.
Snart vill jag hoppas att jag har bragt det
därhän, att hon hatar mig. Jag har nu fullständigt
antagit skapelsen av en gammal nattmössa. Jag
talar icke längre om annat än att sitta makligt, ligga
bekvämt, ha en pålitlig tjänare, en stadig vän, som
icke ramlar omkull med en, när man går med
honom under armen. Kan jag nu få tanten att
lämna de jordbruksekonomiska betraktelserna, så
för jag henne in på samma område. På det viset
får jag en mera direkt anledning till ironi. En
gammal nattmössa kan man skratta helt godmodigt
åt, ja, till och med hysa en smula medlidande med,
men en ung man, som likväl uppenbarligen alls
icke saknar intelligens, genom att bete sig som jag
upprör han den unga flickan, hela hennes köns
betydelse, skönhet och poesi tillintetgöras för henne.
På detta sätt förflyta dagarna, jag ser henne, ’
men talar icke med henne, jag talar med tanten i
hennes närvaro. Någon enstaka natt kan det falla
mig in att giva min kärlek luft. Då går jag höljd
i min kappa, med mössan neddragen över ögonen,
utanför hennes fönster. Hennes sovrum vetter ut
mot gården, men då det är ett hörnhus, kan man se
dit från gatan. Stundom står hon där ett ögonblick
vid fönstret, eller också öppnar hon det och ser
upp mot stjärnorna, obemärkt av alla, blott icke av
den som hon väl allra minst skulle tro sig bemärkt
av. I dessa nattimmar går jag då omkring som
en ande, och som ande bebor jag den plats, där
hennes bostad ligger. Då glömmer jag allt, har
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
