- Project Runeberg -  Förförarens dagbok /
98

(1919) [MARC] Author: Søren Kierkegaard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

98

tagits i den historia, som kärleken genomlöper i
hennes hjärta, så kommer jag åter utifrån henne till
mötes, så bedräglig som möjligt. En ung flicka
älskar dock blott en gång.

Nu är jag alltså i laglig besittning av Cordelia,
har tantens samtycke och välsignelse, vänners och
släktingars lyckönskningar; detta kommer nog att
stå sig. Nu äro alltså krigets besvärligheter över,
nu begynna fredens välsignelser. Huru löjligt
alltsammans! Liksom om tantens välsignelse och
vänners lyckönskningar i djupare mening vore i
stånd att sätta mig i besittning av Cordelia.
Liksom om kärleken hade en sådan motsättning mellan
krigstid och fredstid, och liksom den icke snarare,
så länge den är till, yttrade sig i strid, om vapnen
än äro av olika slag! Skillnaden är egentligen blott
den, om det strides cominus eller eminus, på nära
håll eller på avstånd. Ju mer det i ett
kärleksförhållande har stritts eminus, desto sorgligare, ty
desto obetydligare blir handgemänget. Till
handgemänget höra handtryckningen, beröringen med
foten — någonting som Ovidius såsom bekant lika
mycket anbefaller som med djup jalusi ivrar mot —
för att nu icke tala om kyssen, famntaget. Den som
kämpar eminus har vanligen endast ögat att lita på;
och likväl skall han, ifall han är konstnär, förstå att
bruka detta vapen med en sådan virtuositet, att
han nästan uträttar detsamma. Han skall låta sitt
öga vila på en ung flicka med en desultorisk ömhet,
som verkar som om han av en slump berörde henne.
Han skall vara i stånd till att gripa henne så fast
med sitt öga, som om han hölle henne sluten i sina
armar. Ett fel eller en olycka blir det emellertid
alltid, om man för länge kämpar eminus, ty en
sådan kamp är endast symbolen, icke njutningen
själv. När man kämpar cominus, då först får allt
sin verkliga betydelse. När det icke är kamp i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:40:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forfdagb/0106.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free