- Project Runeberg -  Förförarens dagbok /
110

(1919) [MARC] Author: Søren Kierkegaard
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

110

att jag kan vara det jag önskar för Cordelia. Med
tacksamhet minnes jag er, äran tillhör er. Jag skall
alltid erkänna, att en ung flicka är en född
läromästarinna, av vilken man alltid kan lära om icke
annat så att bedra henne — ty det lär man bäst av
flickorna själva; hur gammal jag än blir, skall jag
dock aldrig glömma, att först då är det förbi med
en människa, när hon har blivit så gammal, att hon
intet kan lära av en ung flicka.

Min Cordelia !

Du säger, att du icke hade föreställt dig mig
sådan, men jag hade ju ej heller föreställt mig, att
jag kunde bliva sådan. Ligger nu förändringen i
dig? Ty det kunde ju tänkas, att jag egentligen icke
hade förändrats, men att det öga, varmed du ser
mig, hade förändrats. Eller ligger den i mig? Den
ligger i mig, ty jag älskar dig; den ligger i dig, ty
det är dig jag älskar. Med förståndets kalla, lugna
ljus betraktade jag allt, stolt och oberörd, intet
förfärade mig, intet överraskade mig, om så anden hade
’klappat på min dörr, hade jag lugnt fattat armstaken"
för att öppna den. Men se! Det var icke spöken jag
öppnade för, icke bleka, kraftlösa gestalter, det var
för dig, min Cordelia, det var liv och ungdom och
hälsa och skönhet, som trädde mig till mötes. Min
arm skälver, jag förmår icke hålla ljuset lugnt,
baklänges flyr jag för dig och kan dock icke låta bli
att fästa ögat på dig, icke låta bli att önska, att
jag kunde hålla ljuset lugnt. Förändrad är jag; men
vartill, huruledes, vari består denna förändring? Jag
vet det icke. Jag vet det icke, jag vet ingen närmare
beståmning att tillfoga, intet rikare predikat att
an
1 Liksom Don Juan, när guvernörens staty klappar på.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:40:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forfdagb/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free