Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sannolikt varit mera vidsräckta än nu, och sjöfarten af de
gamla stammarna otviFvelagtigt varit idkad, spridde sig «
dessa stammar äfven öfver vattneto till aflagsnare orter»
och i den man de under tidens lopp tillväxte och för sitt
uppehälle behöfde visträcktare utrymme, framträngde de
sålunda allt mer och mer i Norr, samt befolkade länderna
Söder, Öster och Norr om Östersjön. I hvad ordning
dessa stammar följt hvarandra är omöjligt att utreda. Det
allena synes oss af traditionerna antagligt, att de efter
de olika ortérs beskaffenhet, der de nedsatte sig, fört
olika lefnadssätt: Dessa Nomadiska horder hafva i våra
traditioner blifvit kallade Thussar, Jättar, Jotuner, hvilka
vid sina vandringar, påträngde af Schyterna, ständigt
drogo sig längre åt Norr, och först befolkade Scandinavien.
(a) De Isländska Sagorna, hvilka egenteligen röra den
Schytiska stammen, och närmast den sista invandringen från
tragten kring Svarta och Caspiska hafven under Asarna,
som
(a) Den bästa undersökningen om /letta ämne syres mig vara anställd
af Gerhard Sehöning i hans Afhandling om de Norskes og endeel
andre Nordiske Folkes Oprindelse. r Suhm och Tprfaeus jämte
mån-ga äldre forskare hafva äfven dermed sysselsatt sig, men
då.Schö-nings resultat, undersökte i de källor ban åberopat, förefallit mig
mest tillfredställande, får jag till ofvannämnde afhandling hänvisa
dem af mina läsare, som önska ett nogare utförande af mina hår
gjord* uppgifter eller sjelfva vilja underkasta dem en nrärmare
pröfning. De hår antagna hypotheser hafva ätmlndstone den
fördel, att närmast öfverensstämma med de flesta traditionerna, och
bäst förena sig med de sednare facta hvarom vi åge historisk
säkerhet. Efter denna hänvisning tror jag mig ej här behöfva
ytterligare anföra de äldre och yngre författare hvilka Sehöning
åberopar — ett anförande, som endast bure framför sig ett fåfängt sken
af lärdom, då mina läsare redan ho* Schöning finna fullständig
anvisning till hufvudkällornä, i fall de sjelfve skulle vilja uppsöka
och pröfva dem* Jag bör ej misstänkas att icke känna de mer och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
