Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om man anställer en jämnförelse mellan de tre
Nordiska Staterna vid denna tidepunkt af deras’ första
bildning» upptäcker man i dem betydliga olikheter,
härrörande af hittills anförda tillfälligheter, hvilka bestämt
deras framtida olika utveckling. Ingendera var ännu så
sammanbunden till en hel Stat, att ens någon annan
bestämd gränseskillnad gnellan Nationerna ägde rum, än den
som kunde föranledas af olika läge och olika behof i de
länder som utgjorde deras område. De Svenska och Gö»
thiska stammarna voro i besittning af ett vidsträckt
sammanhängande, och i afseende på frugtbarheten
förhoppningsfullt land, hvarest i den mån landet, genom den
tillväxande folkmassan uppröjdes, alla interessen blefvo
allt mer och mer gemensamma, lätt meddelades och
sam-manknötos, och Colonisternas förening till ett helt myc
ket befordrades, sedan firandet af allmänna högtider ifrån
de aflägsnaste trakter samlade landets inbyggare, bildade
en gemensam Gudsdyrkan, och föranledde
öfverläggnin-gar om gemensamma angelägenheter. Den Danska
stammen, som innehade blott en smal sträcka af fasta landets
kust, hade sina uträkningar rigtade mera bestämdt på
sjöfarten, och i den mån öarne lades under dess välde,
skulle de fördelar, som genom Vikings-färder och Handel
kunde förvärfvas, blifva dess hufvudsakliga föremål, och
individuella interessen inom Nationen taga öfverhanden
öfver de allmänna. Denna stam var dessutom allt för litet
talrik för att ännu söka utbreda sig åt landsidan, der de
nästgränsande Götherna alltid hade varit densamma
öf-vermägtige, och det synes äfven att likhet i Tros läror
och Gudsdyrkan närmat den så till den Svenska Staten,
att under då varande obestämda Statsförhållanden det ej
med visshet kan afgöras, om fasta landets kust-inbyggare
ansett sig underdånige öarnas beherskare, eller såsom
förenade under egna små välden, af andagten blifvit kalla-*
de att deltaga i Upp-Svearnas Offer högtider. Någonbe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
