Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Med Danmark hade Sverige ett beständigt
tvistämne om besittningen af Scandinaviens Sydvästra kust.
Lia mycket som ett fullt sammanhang i det Svenska
området deraf berodde, lika vigtig var denna besittning för
Danmark, hvars betydligaste del dessa länder utgjorde,
och hvilken såsom eljest blott en Stat på spridda små öar,
var ganska svår att sammanhålla. Sedan sjöröfverierne
upphörde att vara riktande, vändes ock de Danska
Konungarnas hufvudbemödande att vinna besittningar på fasta
landet, och de iagttogo alla tillfällen att vinna insteg i
Norrige, till och med att der tillegna sig envåldsmagten,
samt derigenom att de oafbrutet lemnade understöd åt
Norriges ständigt framskymtande nya Kronpretendenter,
sökte de att hålla Norriges Konungar i beroende af
Danmarks öfvermagt. Sveriges Konungar sträckte i
allmänhet sitt inkräktningsbegär emot de östra tragterna, men
efter Harald Hårfagers tid uppkommo dock stridigheter,
om skatterättigheten öfver gränseländerna, Bohuslän,
Wermland, Jämtland och Härjedalen. Genom dessa
anledningar kommo de tre Nordiska Staterna ofta i
sammanblandade förhållanden» alltid menliga för deras inre lugn,
och utan att ännu kunna leda till den följd, som
naturligast af Scandinaviens läge och dess inbyggares
ursprungliga slägtskap hade bordt utveckla sig, att förenade till
ett land bilda en stark och sammanhängande Stat.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
