Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
min frände, Konung Olof Tryggvason, eller skall jag
slupa här i mitt Fädernerike. Jag hoppas der före, Sigurd
min Styffader, både af Dig och andra här i Riket, som
hafva arfsrätt till Konungadömet, efier de lagar som
Ha-rald Härjager stiftat, att ingen ting skall synas Er så
vig-tigt, att det kunde hindra Er att utplåna denna Vår slägts
skam och vanära, utan att I häldre använden alla Edra
krafter, for att slärka och understödja den som vill ställa
sig i spetsen för att upphöja vår slägt. Men antingen I
härvid viljen ådagalägga Ert mod eller ej, så känner jag
dock Allmogens sinnelag, att alla önska befrielse ifrån
de utländska Höfdingarnas träldom, så snart något medel
dertill gifves. Jag har derföre ej förut uppenbarat denna
sak för pågon förr än för Dig, min Styffader, emedan jag
vet att Du är en vis man, och väl förstår huru man bör
begynna detta företag, antingen man först bör tala derom
i hemlighet med några få, eller strax kungöra det för
menige man. Jag har redan tämmeligen vunnit öfver mina
motståndare, i det jag tagit Håkan Jarl till fånga, som nu
rymt af landet, och under sin ed till mig afstått den del
af Riket, som han innehade. Nu menar jag det lärer
blif-va lättare, att hafva endast med Sven Jarl att göra, än om
bägge försvarade landet emot Oss”. Konung Sigurd
svarade : ”Ditt förslag är ej ringa, Konung Olof och synes
det mig snarare härleda sig ifrån öfvermod, än
försigtig-het, men det förundrar mig ej, att det är stor skillnad
mellan mitt ringa mod, och de höga tankar, Du hvälfver
i sinnet; ty medan Du ännu var éit barn var Du full af
öfvermod och begär att förolämpa andra så mycket Du
förmådde; men nu har Du öfvat Dig i strider, och danat
Dig efter främmande Höfdingars bruk, och kan jag
derföre väl förstå i att sedan Du med detta begynt gagnar
det till intet att råda Dig dertfrån. Det kan ock vara en
förtjenst hos den som har mod| om det går honom till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
