Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de då: ”Det är väl sant, att Konung Harald Härfagers
Rike är mycket förfallet, då ingen af hans slä^t är
öfver-Konung öfver Norrige. Man har tUlförerte här i landet
gjort åtskilliga försök. När Häkan Adalstens Fostre
regera-de, voro alla nöjde: meh när Gunhilds Söner styrde Riket,
voro deras våldsamheter och orättvisa förhatliga för alla, så
att man häldre ville tjena utländska Konungar, och da vara
mera sjelfrådig, emedan Höfdingarne vore mera afllägsne
och föga brydde sig om folkets lefnadssätt och hvad det
gjor-de, och nöjde sig med den årliga skatt de pålade. Men då
Ovänskap uppstod mellan Konungen i Danmark Harald och
Häkan Jarl, förde Jomsvikingaina krig i Norrige och då
uppreste sig menige man och all Allmogen, och
afbörda-de sig denna ofred. Sedan uppmuntrade man Häffan Jarl
att behålla Riket, och med sitt svärd försvara det mot
den Danske Konungen. Men när han genom
undersåta-renas kraft och bistånd syntes vara befästad i regementet,
blef han så hård och fräck emot landtfolket, att det ej
lunde uthärdas, och Throndeme sjelfve slogo honom ihjäl,
och upphöjde Olof Tryggvason såsom arftagare till
Kon-unga-dömet, och dertill alldeles skicklig: derföre ^
önskade allt folket att få honbm till Konung och åter
upprätta det Rike som Harald Härfager hade lagt under sig.
Men sedan Konung Olof mente sig vara säker, var ingen
för lionom fri eller sjelfrådig: emot Oss små-Konungar
var han hård och sträng i att indrifva all den skatt
Harald Härfager pålagt, och gick i många saker ytterligare.
Dessutom var man sluteligen ej nog oberoende, att fa
tro på den Gud, man sjelf ville. Sedan han blefdrifven
ifrån regeringen, hafve vi hållit vänskap med Konungen
i Danmark, och af honom njutit hjelp i allt hvad vi
be-höft, samt frihet och ett makligt lif utan öfverflöd. Min
mening är derföre den att jag gerna såge, det sakerna
förblefve som de äro; ty jag yet icke, om än min frände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
