- Project Runeberg -  Historia öfver Förhållandena mellan Sverige och Norrige ifrån dessa Staters upkomst intil närvarande tid / Första Delen /
119

(1821-1823) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Silverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ofrige under Norrige lydande öar i Vesterhafvet, och
ehuru tänkesättet ännu ej var allmänt gynnande för
Christen-domen, åtlyddes dock de nya lagarna, genom den kraft
hvarmed Konungen vakade öfver deras verkställighet,
under det Norriges inbyggare tillika njöto lyckliga
frukter af lagarnas skydd för deras enskilda förhållanden* För
näringarnas uppkomst vakade Konungen med myckel^ om*
sorg i det han fredade^den allmänna säkerheten, och utom
andra anstalter han vidtog till handelns befrämjande
an-lade han äfven Staden Sarpsborg. Stark genom Allmän,
hetens agtning, kände han sig kraftig att motstå grann*
Konungirnas försök att göra sina anspråk på Norrige
gällande. Han upphörde ock derföre genast efter sitt
äntrade till styrelsen, att till Konungarna i Sverige och
Danmark betala den skatt, som enligt öfverenskommelsen
med Erik Jarl efter. Olof Tryggvasons fall, blifvit dem
tillerkänd ifrån vissa af Norriges landskap.

Under sina reser kring landskapen hadel han framför
allt för ögnamärke att utrota Hedendomen. Allmogen,
som till detta ändamål fann honom alltid omgifven af en
beväpnad styrka, gaf pa de flesta ställen vika för hans
öf-vermagt. I Gudbrandsdalen var dock Allmogens
tillgif-venhet för sim gamla Gudar så stor, att den syntes beredd
att med våld sätta sig mot våld. Vid tinget hade man
framfört T hors bild, prydd med Guld och Silfver, och man
trodde att den närvarande synliga Guden skulle injaga
fruktan hos Konungen. Konungen tilltalade folket, som
ständigt yrkade, att de ej kunde tro på) den Gud, hvars
magt och underverk enjdast hans prester omtalade, men
de ingalunda kände, ^ller kunde se. Böndernas talan
anfördes af Dale»Gudbrand. Till honom vände sig då
Konungen: ?,Du hafver, sad^ han, denna morgon, sagt Oss
mycket, och undrat deröfver, att Du ej kan se vår Gud.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:41:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forhalland/1/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free