- Project Runeberg -  Historia öfver Förhållandena mellan Sverige och Norrige ifrån dessa Staters upkomst intil närvarande tid / Första Delen /
150

(1821-1823) [MARC] [MARC] Author: Gustaf Silverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

frikostighet tillvann sig Konungen större deled af de
mägtige i Norrige, och endast deras medvetande af siö
brottsliga delagtighet i Olof den Heliges fall verkade att
de inbördes misstrodde hvarandra, och frugtade en
möji-ligen förestående bestraffning.

Konungen i Danmark Hårdaknut begynde genast ef*
ter Konung Svens flygt att ofreda Norriges farvatten, upp*
bringa dess handelsfartyg och hota med ett anfall mot
Norrige. Efter Svens död utbröt det i en krigsförklaring
mellan Danmark och Norrige. Hårdaknut och Magnus
möttes med sina Flottor vid Götha Elfs utlopp. Men
krigshöfdingarne å bägge sidor tillvägabragte en
under-derhandling, hvarefter kriget slutades med en sådan
för-likning, att en evig fied mellan begge rikena försäkrade^
under villkor, att Magnus skulle vara i ostörd besittning
af Norrige, men derest endera af Konungarna doge
barnlös, den efterlefvande skulle ärfva den andras Bike. (i037.)
Tolf personer å hvardera sidan undertecknade såsom
borgen för dess verkställighet, under edelig förbindelse *
denna afhandling. Härigenom återställdes lugnevt som
varade ända till Hårdaknuts död, hvilken inträffade 104?.

Mellan Konungens närmaste rådgifvare Kalf Arneson
och Einar Tambaskjelfver härskade en ständigt växande af*
und. Einar lät i hemlighet underrätta Konungen att Kalf
varit hans Faders banfcman, och passade på alla tillfällen
att mot honom väcka Konungens missnöje. Konungen
dolde skickligt sin ovilja till Kalf, men en gång under
ett gästabud, sade han till honom: nVi skole i dag rida
**till Sticklestad för att bese det ställe der min Fader
”blef slagen.’1 Kalf som anade någon olycka, kunde ej
undandraga sig att vara Konungen följagtig» men lät i
hemlighet föra alla sina egodelar om bord på ett fartyg,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 02:41:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/forhalland/1/0176.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free